Interiörer från älskade Tradera

Okej, jag har en last till i livet. Alltså är det inte bara nässpray som jag suktar efter i dagsläge.

Nej, jag har gått och kärat ner mig rejält i Tradera, där finns så mycket finfina grejer att lägga bud på som skulle göra sig så fint hemma här på gräddhyllan.

Vann två fina kuddfodral till sovrummet (nja, sa Thomas… Skojar du, rosa?!) som passar in så bra med de andra färgerna som rör sig inne i the master bedroom. Grått, vitt en aningen svart och lite färg och det i rosa nyanser…

Hur mycket kostade detta interiör mammarika då?! Ja, hela 18 kronor och 12 kronor i frakt… Kan det bli bättre och billigare?! Förmodligen inte, inte ens i Ullared!

Har vunnit lite till. Så nu är jag i full gång och pimpar hallen lite. Skyltar till WC och toalett är ju inte illa det heller. Det blir så fint här hemma, ännu finare kommer det bli bara jag får tillgång till Tradera och makens kontokort… Mooohhaaaa

Så idag har det hänt lite mer i mitt liv än vad det gjorde igår, det är skönt det. Städat lite, fått bort lite damm som fick för sig att bosätta sig lite varstans i lägenheten. Men de var lätta att utrota de där urslingarna.

Maken kom precis hem från Kinnarps arena och HV matchen. Det blev 4-0 till vårt kära lag här hemma i stan. Frölunda, tja vad kunde man vänta sig?!?!

 

I morgon är det sista dagen på året, känns lite märkligt. Liksom, detta året har hänt så otroligt mycket. Både gott och ont och jag har nog inte hunnit reflekterat över att det snart ska bli 2012.

Men med ett nytt år kommer nya utmaningar. Dock ska jag inte ge några löften, för löften är till för att hållas och det tror jag inte jag kommer göra om jag nu skulle ge något… Så för säkerhets skull avböjer jag mig från nyårslöften!

Så med dessa ord lämnar jag näst sista dagen och går stegen i till mitt fina sovrum, där de två exklusiva kuddaran gör sig såå snygga!

Excel för honom!

Fi fan vilken dag…

Sådan här dagar är skit, men jag har tagit mig igenom dagen och börjar någorlunda känna mig en aningens avslappnad (kan i och för sig bero på att man är fullproppad med trallala) men inte helt ok.

Jag som hade lovat barnen och spela det nya spelat idag, det fick jag snällt avböja ifrån och ha en dag mestadels liggande. Tur att jag har sådana helt underbara barn.

Så när jag satt dör och knappt kunde röra mig för det gjorde ont så sa Noel till mig. ”Mamma, nu är det din tur att få vila, så nu ska vi städa åt dig”. Så underbra barn man har skapat helt enkelt. Inte för att jag gillar barnarbete, utan för den fina tanken helt enkelt.

 

 

I morgon hoppas jag dock på en bättre dag för jag hade massor att göra här hemma idag som inte blev av. Thomas jobbar och sen ska han på HV match, de spelade visst mot Frölunda. Då får han väl skrika av sig lite när HV gör alla mål!!!!

Men lite har jag allt gjort idag, inte bara legat. Jag har haft lite skönhetsvård på Stella. Det har badats, borstat tänderna och klippt några klor. Så nu är Stella skinande fräsch inför nyårsfirandet! Stella kanske inte var helt nöjd med mina behandlingar, men ska man vara in fin sessa på gräddhyllan får man allt lida lite pin.

I kväll inväntade jag läggningen till Thomas kom hem så att de fick se varnadra en kort stund… Ja, det blev kanske längre än vad mammarika hade tänkt, men maken ville ju såå gärna (som han sa för barnens skulle) spela en omgång ”Blokuz”. Tror inte det var för de små utan för att han själv så hemskt gärna ville spela och slå mammarika med hästlängder.

Visst fick vi spela och visst blev han glad, men inte så glad att han skrattade av förtjusning när mammarika spelade skiten ur hann. Thomas mumlade något om att han skulle börja göra statistik på Excel, jag är mer förvånad att han inte har gjort det tidigare. För Thomas har en liten fetischist och det är just Exceluträkningar… Vet inte hur många som finns i hans dator och framför allt i minnet där uppe hos hann. En sak som han aldrig kommer glömma!

Sömnlöst!

Sovit som en kratta i natt, ja inte bara jag visst utan maken min med. Jag kan ursäkta min dåliga nattsömn med att jag har fått ont i halsen och ont i knät vaknade jag av. Inte för att jag gjort något galet med knät, känns liksom lite som wannabe ”maken” som haft ont och problem.

Det som sen gjorde att jag inte kunde sova framåt småtimmarna var Thomas fel. I och med förkylning och ont i halsen så blir man ju gärna lätt lite svullen i skallen som sen resulterar i att man kanske drar några små stockar i sömnen.

Det fick jag inte göra, för hur jag än låg lät jag en aning (alltså bara en liten, liten, liten aning) och då var Thomas där och puttade på mig. Till slut vågade jag inte somna om för då visste jag att jag skulle bli väkt lika fort som jag somnat… Det är jobbigt det!

 

Sen vid halv sju var det dags att kliva upp för att köra Thomas till gruvan. Idag behövde jag The Car då vi (jag å barnen) vart utbjudna i skogen, närmare bestämt Knivshult. Så där åt vi både frulle och lunch innan vi for hem och intog soffan och högläsning av Liam från boken ”Olas Bok”.

Tick, tack klockan blev strax innan fyra på eftermiddagen. Maken slutar fyra och jag skulle handla in lite provianter så vi klarar oss några dagar till här hemma på gräddhyllan. Liam och Noel stannade hemma och käkade lite frukt och körsbärstomater och passade Stella under tiden. Lika skönt de å inte ha med de rastlösa själarna i affären ändå. Fick en stund för mig själv helt enkelt, undra om matinköp räknas som Egentid?!?!

Nåväl, nu ska jag i alla fall ha lite Egentid i sängen med min bok som håller på att bli riktigt spännande…

Ha det så gott ute i det milda men dock så blåsiga vinterväder!

Skadeglädje, den sanna glädjen… eller?!

Nu ska jag tipsa Er om ett skitskojigt spel. Detta spel fick nu inte jag, inte maken, inte Noel utan det var Liam som fick detta roliga spel av farmor och farfar…

Så nu har hela La Familias kört fast i detta roliga spel (ja, Thomas är helt galen i det) och vi har spelat mer än vad det finns fingra på en hand sen vi kom hem från Skänninge.

Jag försöker lära mina små barn (framför allt Liam som är den värsta tävlingsmänniskan man kan tänka sig som är 7 år) att det gäller inte bara att vinna utan att ha skoj. Det tycker mammarika är en bra regel, en regel som hon själv håller.

Men vad man säger är en helt annan sak än vad man gör. För kära maken är det nämligen blodigt allvar. Inte att vinna över Liam eller Noel, men att vinna över mig har stigit han över huvudet.

Så idag innan han skulle åka till jobbet så ville han (även om tiden var knapp och vi andra knappt var vakna) spela en omgång. Vad gör man då som fru!?

Jo, jag kan ju inte neka min äkta hälft ett litet spel på morgonkvisten inte. Men smart kvinna, fru, vän och allt annat som jag är så tänkte jag till lite… Ja, jag kan det med… alltså tänka!

Så då tänkte jag så här:

Maken ska jobba, helt okej i och för sig. Men, nu kommer menet… Han hade ett så kallat skitpass (makens egna ord) och det gör ju inte så att man kan få maken att skratta direkt.

Så fru som jag är för Thomas tänkte jag att det skulle jag ändra på så han får en bra dag. En dag som han kan se tillbaks på och leva på länge, länge och länge.

Det innebär ju att jag inte kan gå och vinna som jag gjort tidigare omgångar med detta fantastiskt roliga spel.

Så helt sonika gav jag bort min vinst till maken och för att göra som man säger så gav jag mig så pass mycket att han hade lång, lång försprång på vinsten. Jag satt med ett leende och grattade pappa Thomas högljutt och sa till barnen att det är inte att vinna som gäller utan att ha kul.

När jag sa dessa orden satt maken med det största leende man kan tänka sig och ett skratt som räckte ända upp till Kiruna om man bara lyssnade noga. Det kallas sann skadeglädjeskratt. Det jag gjorde kallas sann kärlek (uppoffring).

Så tack svärmor och svärfar för att Ni förgyller våra dagar här på gräddhyllan med era finurliga klappar små till oss och barnen!

Så alla där ute, spring och köp spelet ”BLOKUS”

En fröjdefull jul för hela La Familia!

En klok Noel!

Ja, vad ska man säga om dessa små barn?! De har ju fasen snabbare svar än vad en annan har…

Som mamma och pappa så gör man många fel i sin uppfostring, man är helt enkelt perfekt men ändå älskad av barnen och det är väl det som räknas.

Som så många gånger så för att de ska lyssna och lyda körde pappa Thomas (kunde lika gärna vara mammarika) hotet om att inte få spela PS-spel i morgon om de håller på att krångla ikväll när de skulle lägga sig för idag. (har inte somnat än, men dock tysta).

Så när jag hör Thomas med alla förmaningsord om vad som kommer ske med PS3:an så säger Noel direkt inpå förmaningstalaet: men pappa, det är inte jag som bestämmer det. Jag kan inte hjälpa att min hjärna vill det. Så Ni kan ju i alla fall ge mig tre chanser i kväll…?!

Ja, vad ska man säga?! Jag blir mållös av min underbart snabbtänkta son… Han brors ju helt på mig, det är nog det enda jag kan säga som saken.

 

Förövrigt är en underbart härlig jul över och jag kan bara summera att den har varit mer än perfekt. Lugn, ro, mat, god mat, goda värdpar, goda gäster, fina paket, fin stämning och vad mer kan man önska sig!? Ja, barnen saknade en sak… Snön, det lös med sin frånvaro både här hemma på gräddhyllan och uppe i Skänninge.

Glad, ja lite glad är jag över det men för barnens skull så vore jag ju glad över det vita kalla med.

Tomten kom till dem, en dag för sent men inte gjorde det något. De fick ju träffa Tomten, dock så säger Liam och Noel att det inte var den riktiga Tomten för de var Farfar. Jag säger att det inte var Farfar, utan just den riktiga Tomten. Ändå så är de allt lite förundrande över Tomten när den väl dyker upp. Ska man tro? Eller ska man inte tro? Det är just det som rörs sig i skallen på de små härliga sönerna jag har.

I morgon är makens ledighet över och jobbet kallar. En annan är fortfarande ledig några dagar till, både skönt och inte. Blir ju allt en aningen bekväm över att inte behöver ha strikta rutiner. Men å andra sidan, när kommer man ha det så här gott igen?! Pensionsåldern? För då lär det väl dröja, för så ung som jag är hinner de väl ändra reglerna att man ska jobba till 70 eller mer.

Fast… sommaren kommer ju och fyra veckors semester, det är ju inte fy skam det. Så man ska inte klaga, utan njuta av dagen. Carpe Diem helt sonika!

God Jul!

den 23 december 2011 är snart över och i morgon är det jul och det ska bli kul. Rimma, det är inget för mig men jag säger i alla fall till alla hej!

Just i denna skrivande stund lyssnar jag på Matsas egenkomponerade julkortshälsning. Som jag anade var det något med lite syntaktigt i, det är Matsa det!!! Är Ni nyfikna på hur det låter, lyssna och njut samtidigt som Ni tittar ut genom fönstret…

Julhälsning

 

Ja för övrigt har det varit en dag som har tillbringats hela dagen på gräddhyllan. Med två barn en hund och utan make. Hur har den varit?! Ja, det undrar jag faktiskt med… Behöver det vara så att det är en dålig dag om barnen har bråkat mest hela tiden!? För är det så har det inte varit en bra dag, men om det kan vara en bra dag med massa kiv så har det varit mer än en strålande dag.

Alla klappar är klara för färd till Skänninge, barnen har längtat och de undrade egentligen när Tomten hade vari och lämnat dem här?! Ja, när vi sov, sa jag. För jag har inte en aningen, för mammarikas del finns Tomten. Vart vettitusan, för jag har väl antagligen inte varit så snäll de sista 10-20 åren för den visar sig inte längre för mig.

Men nu är det tid för att fixa sig för natten, det ska ju upp supertidigt i morgon. Tror vi ska ställa klockan på 8:00, inte gott för trött mamma… Men vad gör man inte för sina kära?!?!

Önskar alla En Riktigt Fröjdefull God Jul!

Pepparkaksbak…

Har en frisk make men ändå rätt så gnällig… Han spelar Wordefeud mot Krille och det gick nog inte som Thomas ville… Skåda poängen Krille fick in på första ordet… Undra om Thomas kommer resigna?!?! Kämpa Thomas… hi hi hi

För övrig så är han i alla fall rätt så glad. Så i morgon blir det jobbet igen efter en veckas sjukskrivning för knät. Jag hoppas nu att det ger med sig och inte kommer tillbaks.

Och när vi ändå är inne på åkommor så har nu Noel fått sin tid för operationen nere i Lund. När vi fick reda på det idag var det som om en klump satte sig i halsen och magen fick en skock med getingar i sig. Men det kommer gå bra säger alla då de är specialister, så jag får väl tror på dem om den saken…

I morgon är det fredag och då är det dagen innan doppardagen, nu är snart julen här. Barnen börjar längta, de har ju trots allt varit hemma ett tag nu, så deras lov har blivit lång. Kan inte fatta bara att förkylningen på Liam inte vill ge med sig…

Märker även på att julen är här då julkorten börjar trilla in i postlådan här på gräddhyllan, det gillar vi. Älskar äkta vykort, går inte att jämföra med mejl helt enkelt. Så posten, jobba på Er marknadsföring så Ni inte glöms bort… Och framför allt, stäng inte ner era postkontor. Vill ha tillbaks den gamla herdeliga posten man kunde knata in på.

På tal om pepparkaksbak… De har jag totalt glömt bort i år, men om jag kommer hinna med det så undrar jag om det är så här det ska se ut när man gör pepparkaksbak?!

Nej, nu lite vatten och dränka min torra strupe med för att sedan päsa lite i soffan med maken…

 

Klappar små & stora…

Fyller mig med ny musik just nu… Har suktat efter lite ny musik och nu har jag fått det jag vill ha… Tack kära Outi och Markus för att Ni kom över i kväll och lämnade över den helt underbara musiken!!!

Det var lite smått och gott och här kommer några av vad som nu kommer ljudas här på gräddhyllan.

Takidas nya, Adele, In Flames, Nightwish nya, Blackmore’s Night och lite annat ljuvligt!

Ja, det är ju alltid kul. Idag är jag allt lite ledsen. Var och hälsade på en vän som nu har fått det hemska beskedet att det finns cancer i kroppen, ung och livfull människa får detta förbaskade besked. Det är då man är tacksam över hur bra man har det och hur härligt frisk man ändå är.

 

 

Det känns som om min omgivning runtomkring mig som jag tycker om drabbas av allvarliga sjukdomar, sådana man inte kan hantera med hett honungsvatten eller lite alovera. Detta får mig att tänka att det inte heller bara är jag som blir äldre utan de som redan var äldre när en annan själv var tonåring också blir äldre.

Det är väl det som är det hemska med åldrandet att man blir egoistisk och inte vill släppa taget om De som man så älskar. En dag så finns de inte på jorden utan vandrar vidare till något som jag faktiskt tror kommer vara fantastiskt.

 

 

 

Förutom detta tråkiga så har det även varit trevliga möten. Det var väldigt härligt att träffa min sjuka vän och få krama om henne och gråta en skvätt. Det var också trevligt möte när Outi och Markus tittade förbi en stund i kväll. Och det var supertrevligt när min kära gamla vän Annette tittade förbi med en födelsedags/julklapp i ett till mig. Inte bara det, det var en julklapp till hennes gudson Liam och en till lilla Noel, men det får de inte öppna förens Tomten tittar in i Skänninge.

Passade även på att lämna över en liten (den var i och för sig stoooor) julklapp från oss här på gräddhyllan till Annette som även hon får vänta med att öppna tills Tomten rider förbi i Löckna… Eller slädar förbi då det visst vart en 10 centermeter snö där ute. Annette var jätte glad över detta då hon köpt in en snöslunga tills i år… Härligt jobbat Annette!

Outi och Tommy fick även med sig sina små klappar, Outi den nyfikne orkade inte vänta med tills Tomten kom utan rev upp det så fint inslagna paketet direkt. Tommy som inte vart med här i kväll då barnen var hemma får väl vänta tills Tomten kommer tycker jag allt!!!

Nej, nu är det sängen som ropar högt!!!

Jennie & Alice

Tisdag och idag har jag varit med Noel på tennis, det var lite återspel idag då de inte kunde träna sist det var Dream Hack. Kul tyckte Noel det var idag, det var inte så många barn som kom så de fick spela mycket mot varandra. Precis så som Noel gillar.

Maken han knallar här hemma, eller sitter mestadels. Tur är väl det i och för sig då han fortfarande har ont i sitt knä. Så idag har han suttit och gjort avslutbokföring för en av de han har varit god man för. Det är tur i oturen att han är sjukskriven för nu hinner han med massor av pappersarbete som annars hade legat inne i datarummet och dammat igen, det gillar ju inte mammarika!

 

 

Liam är fortfarande lika hostig och den där förkylningen ör segare än AKOs kola tycker jag. Det tycks inte ge med sig och jag fattar inte varför?! Det har i alla fall inte smittat ner oss andra än och mammarika har bestämt att det inte ska smittas ner heller då vi alla vill vara piggelina över jul.

På tal om jul så hade mina små kära favvo killar jobbat rejält igår när jag var iväg på en liten utbildning. De hade klätt granen och invaderat hela storarummet med Tomtar i alla de storlekar man kan tänka sig. Kul, men det gäller att inte få nippran av alla prylar som står framme framför mammarikas ögon nu… (har ju en tendens att få flippet när det är för mycket prylar, men jag ska gilla läget och njuta).

Granen var så fin i år och de hade verkligen lagt ned arbete med att klä den, de får godkänt med många plus!

Idag sa Thomas till Liam och Noel att om de håller sams hela dagen så ska de få varsin 20-lapp. Hur tror Ni det gick?! Jag har fött fram två äkta smålänningar, det är en sak som är säker. För så sams som de har varit idag har gjort så jag tappat hakan. Tänkte att nu tusan har någon bytt ut mina barn, två små snälla änglabarn.

 

 

Så jag vet nu att de kan vara sams, men jag förstår inte varför det inte kan ske gratis?! Nåväl, det var ju pappa Thomas som lovade dem pengarna och de ska få dem i morgon då dagen är över idag för det gällde ända till sängdags.

Noel sa i bilen till mig att han gillar att vara sams för då har han en glad mamma och en glad pappa. Och har man glada mammor och pappor får man spela… Bra konstaterande, smart son helt enkelt!

I morgon ska jag träffa mina kära kollegor på en kaffe, önska de God Jul och Gott Nytt år… Dröjer ju ett tag sen innan vi ses igen. Så det ska bli kul men en titt och en god kopp rykande nybryggt kaffe!

Har Nu lämnat över de små julklapparna till våra underbara barnvakter Jennie och Alice. Vi hade inte klarat oss utan Er, ni är fantastiska med Liam och Noel och oss med! Vi älskar er såååååå mycket!

 

 

 

Liam har varit så himla underbar idag med. Satte sig bredvid mig i soffan idag, efter en stund la han benen över mitt knä och sa att det var den bästa dagen i hans liv. För han tyckte så mycket om mig… Vet inte vad som hänt med dem, kan det vara lite änglastoft som hamnat över mina små ljus?!

Nej, om man skulle ta sig en varm dusch och bli lite varmare… Det har varit skit kallt ute och det gillar inte min kropp. Nacken är som en rak fur som står kall i skogen… Brrr, jädra väderomslag!

 

Och till sist men inte minst, till min lilla söta underbara trogna läsare Anne Börjesson, tur att kortet kom fram!!!

Värdparet Ojala/Haugen

Söndag och mörkt ute, nästan hela dagen men inte har familjen deppat för det. Nej, snarare tvärt om… Det har varit en riktigt bra dag för oss alla.

Thomas och Peter satte sig i bilen och for ner till paradiset för att hämta hem årets gran som faktiskt vart utvald med omsorg. Fast det vart inte den granen i alla fall, det vart en ännu bättre, för den som vart utvald hade blivit allt för stor för vårt hem.

Efter detta äventyr för gubbarna som de fick göra utan oss andra då vädre3t inte vart det roligaste. Så blev det lite kaffe och pepparkaka som vi intog här på gräddhyllan tillsammans.

Roligt är ju lika med att tiden rinner snabbare än ljusets hastighet…

Så det blev tid för familjen Silvert att ge sig av till kesohyllan och hem till Casa Silvert. Familjen Jonsson pausade en kvart i soffan innan vi for till Norrahammar för att inta ett fantastiskt gott minijulbord hemma hos familjen Ojala/Haugen. Outi är en klippa i köket, bjud hem Er till henne och Ni får smaka smaskens…

Barnen fick en liten julkapp och nu till det pinsammaste… Jag och Thomas fick varsin med och inte hade vi tagit med något till värdparet, fy skäms på oss här på gräddhyllan. Så nu får vi allt fixa dubbelt upp och gottgöra dessa små söta hjärtansvärdpar… Så håll i Er, Tommy kanske får en klubba från HV som han så har suktat efter och Outi… Ja, det vet i tusan vad som ska slås in till henne?!

Så har 4de advent snart lämnat oss för i år och nu är det bara att invänta julen som ska firas uppe i Skänninge med Högsta Hönsen i familjen Jonsson, det ser vi alla fram emot… Och så hoppas vi på en liten gnutta snö till barnen och massor av mys.

Ja, vi önskar att de förbaskade förkylningarna ska hinna gå över på barnen och så önskar vi oss att maken blir frisk i knät och så önskar vi oss att mammarika ska bli smärtfri resten av livet… Tjoho så mycket vi önskar oss i år!!!!

Så nu har barnen fritt från skola fram till nästa år när lovet är slut. Det ska bli gott att ha dem hemma så de hinner bråka ännu mera. Har jag tur kanske de hinner bråka så mycket nu att de till slut tycker att det också är tråkigt och uttjatat… Kan ju alltid önska sig det med när jag ändå är på G och önskar!

Så Outi och Tommy, ett stort tack för den fina avslutningen på dagen… Love ya