Majsfamiljen!

Är ju ledig den här veckan också och har då mina två små barn med mig, ja de är runt mig precis hela tiden. När vi är så här nära blir det ju att jag får kvalitetstiden och deras tankar, ord, bråk och annat som barn gör.

Jag tänker att när de säger något eller som Noel oftast gör, tänker och funderar över saker som en annan inte tänker på eller ens reflekterar. Då tänker jag att jag ska försöka komma ihåg dessa meningar och dela med mig här på bloggen. För det barnen säger (alla barn omkring mig) är värt att komma ihåg, jag kanske inte den där bajsålderssnacket som kommer då och då.

Som idag blev både Liam och Noel påmind lite om hur det är att prata ”prutt” och annat ”brunt”. De träffade nämligen Sarah som är just i den delen i sitt lilla liv. Det är mycket kiss och bajs och så ska de ju helt enkelt vara. Tror inte jag mött i mitt korta liv något barn som inte har babblat om kiss och bajs, så det är kul att höra och komma ner lite på deras nivå. Det får mig att känna mig en aning yngre än vad jag redan är.

Idag så ringde i alla fall Kamilla och frågade om jag, Liam och Noel ville följa med till Gränna och kolla läget. Spana in lite polkagrisar och inhandla lite gotterier när man ändå är i trakten. Det fick bli Polkapojkarna då det visst var Addies barndomsvän som ägde halva delen. Gott va det, så jag ska icke klaga över vald butik… Alla barnen blev även bjuden på glass, så enligt dem var det nog det bästa valet i hela världen.

Men i alla fall på vägen dit kör man ju då Motorvägen för vi kommer ju från den fina staden Jönköping, staden där alla vägar möts (så, lite reklam för min fina stad). Så kommer man i höjd med Gissebo där det växer massor av majs. Det är stora fälls som de odlar på och det ser läskande ut (inte idag, inte än, de är långt ifrån mogna. Men annars när det börja komma frukt, då fasen ser det läskande ut).

Grillad majs med smör och lite salt, det går inte av för hackorna!

 

Då sitter mina två (sams för en gång skull) där bak och väntar på att komma fram så de kan få släppa loss lite energi som det finns allt för mycket i dem nu i slutet av sommarlovet.     Tack och lov så börjar vardagen snart (ja, det är gött att få lämna i från sig dem efter sex veckor intensiv umgåsvarasnällmammasomgillarattfåhåliöronen.

Så säger Noel i sen lena ton, den där lena finurliga tänkande tonen. ”Mamma, den familjen som har alla de åkrarna med majs äter nog mycket maj i sin familj!” Så klart deg, i alla fall i barns ögon.

Men då flikar Liam in, men det finns ju ingen majs än på de så de kan ju inte äta maj… Så rätt även han har. Och kontentan av detta är ju att när de tänker till och funderar så kan man få en helt fantastisk diskussion med barnen och det är ju detta man borde komma ihåg och skriva ner.

Jag kom i håg just majsen idag, men det har varit så många andra givande samtal mellan gångerna de inte kommer i luven på varandra. Fast i kväll har de verkligen inte kommit i luven med varandra, det är bara Noel som kommit i luven med mammarika då det inte går få han i säng.

Så varför har inte Liam och Noel luvat?! Jo, så enkelt svar… Liam sover inte hemma inatt. Liam ville sova över hos Noah, därav finns det ju bara mammarika som Noel kan komma i luven på då han har en trots som inte går att hantera. Men det vägs upp av allt fint som kommer ur den där lilla munnen som aldrig kan vara tyst!

Nu natti och tackar alla som har varit med mig och som inte har varit med mig för en fin och blåsig dag!

Potpurri från torpet 2012

Det är inte bara torpet som är underbart, hela himlen är härlig här i paradiset…

Nu är det inte bara fint ute, för Outi och jag gjorde ett grovjobb med den lilla trädgårdsboden. Allt på var plats!

En gammal låda från Borås Mjölk central får nu pryda som blomlåda.

Det finns vakande ögon lite var stans… Här vakar den lilla getingen över kryddlådan som Tommy byggt åt oss.

Ingen ska behöva frysa i vinter… nu har Thomas och Tommy fyllt hela ladan med ved, ska bli skönt att komma in i värmen när det är kallt och vitt utanför dörren.

Men innan kyla och vinter får vi passa på att njuta av nuet, färgerna, dofterna och varandra…

Vakenfisen…

Söndag kväll och jag är som ett utsketet äpple eller en skrutt, same shit but different. Varför?! Jo, jag hade en glad och partysugen make igår som fick för sig att bjuda upp sina fina partusugna kollegor från styrelsen precis när jag tänkt krypa i kojs och då vart klockan redan strax innan 12 slaget…

Men vad gör väl det när det kommer roliga människor och min kära granne Inger rakt över gör så jag alltid får mig ett gott skratt, ja till och med två minst!!!!

Så när det ringde på telefonen vid 10:30 på förmiddagen och Noel kommer in och talar om att det är telefon till stackars pappa Thomas så blir han på ett uruselt humör… Ja, inte länga då han inser att klockan är just förmiddag. För när skallen dunkar och minnet sviktar så kan det ju inte bli annat än att pappa Thomas fick för sig att klockan bara var sex, den tiden som man går upp när plikten kallar. Det gör den i morgon, men inte för mig för nu har jag min siste vecka kvar…

Så därav känner jag mig en aning sliten idag då jag inte är van att lägga mig efter 2 på natten. Även om sovmorgonen gavs så fint fram till 10:30 så är kroppen helt upp och ned, jag är helt enkelt inte van att utsätta kropp och hjärna för en sådan här omställning när det är en tillställning.

Så idag har det varit en stackars pappa Thomas dag och en effektiv dag för min del. Balkongen är storstädad, det vill säga att all bröte som stod och skräpade nu står och skräpa någon annan stan. Dock på ett mörkt ställe så jag slipper och se det.

Nyinköpta blommor till balkonglådorna då mina gamla var som fnöske. Fast de hade ändå gjort sitt, det var ju tidiga penseer som jag hade kvar sen i våras. Men vi har ju inte varit hemma på si så där en fem veckor så därav fick det bli fnöske av dem och nya fina nu när vi ska vara hemma här på gräddhyllan. Så balkongen är avklarad och hallen är näst intill klar, bara rensa lite bröte från bänken. På tal om bröte, vart tusan kommer all den där bröten ifrån egentligen?! Inte är det jag som får för mig att lägga grejerna vart jag än står och inte är det någon av de andra tre när jag fråga för de gör aldrig något.

Fråga man vem som gjort något är de det första man hör i en kör: det var inte jag, det var… Å så säger de varandras namn. Så de är väldigt duktiga på att hålla koll på vad alla andra gör, men sämre på vad de gör själv antar jag.

Stackars pappa Thomas fick i alla fall besök av Addie som skulle hjälpa han med NAS-serven, inte för att jag vet vad det är men det är säkert något bra att ha bröte de med. Jag åkte till A6 och passade på att göra mina måsten ärenden. Insåg i lördags när jag duschat att alla mina borstar till håret blitt kvar på torpet. Så jag har knatat runt med vad som kallas… Hmm… kan knappt säga det, men jag gör det i alla fall: #knullrufs# fult, fult, fult… Men sanningsenligt i ord, icke i verkligheten…

Så efter det var jag ju då och inhandlade lite blommor till balkongen med ett stort, stort, stort krukförbud från stackars pappa Thomas.

Har även passat på att tvätta upp lite kläder som varit liggandes i tvättkorgen, nu är det nog bara hälften kvar och har jag samma otur som alltid när det gäller tvätt lär det bli påfyllt innan den blir tom.

Så i morgon ska jag skicka ut Liam och Noel och fortsätta med att #tatagihemmetinnanjagbörjarjobbaigen# pust, det var mycket på en och samma gång.

Nu är det sängen snart för min del, ska även skicka i säng både Noel och stackars pappa Thomas. Noel är makalös att komma till ro på kvällen, han har hållit på att gå upp och till oss sen halv nio i kväll och nu är klockan snart halv elva. Bävar för nästa måndag då det är vardag igen med den lille finurliga lilla vakenfisen hur det ska gå med att somna och gå upp tidigt…

 

Semester på Torpet

Härligt med en blandning av vuxna, barn och underbara små djur i sin omgivning…

Avslutade den här veckan tillsammans med våra fina vänner…

Och den här grytan innehöll älgskav som var så god att jag kommer tvinga TommyBoy göra en snart igen. Thomas, ja han är ju rädd för allt som är vilt förutom mig då vill säga.

De hade ju med sig fina Seppo som lapade sol vid husknuten, kan ju inte lämna de som ger en mat…

Fast, sol och sol… det blir ju allt för varmt för våra fyrbenta vänner så även de får allt ta sig ett dopp då och då… Med eller utan deras tillstånd!

Liam och Noel var mer eller mindre två russin när solen tittade fram den sista veckan. Det är det här som är sommarlov för våra kära barn!

Är så glad över att vi anlagt en liten badsjö i paradiset. Tänk att behöva sätta sig i bilen varje gång man behöver ett svalkade dopp?! Inte bara det, nu när vi kan basta när vi vill kommer den lilla sjön ännu bättre till pass.

Och inte behöver vi trängas med våra djur som gillar vatten, de har ju en alldeles egen sjö. Ja, till och med större än den vi badar i…

Här är ju min make, vältränad inför sommaren 2012. En riktigt liten pärla är vad jag har har!!!

Och av en cool mamma och en pärla till pappa kan det ju inte bli illa när man skapar ett barn. Liam, den äventyrliga lilla kille som han är.

Och Noel, den lille finurlige pillepellen och funderaren som han är!

En del av mitt liv i mitt paradis med min familj och våra vänner!

Hemma…

Hemma igen efter 5 veckor i paradiset. Nu är det en veckas ledigt här hemma på gräddhyllan som gäller. Har lite att stå i innan det är dags för allvaret igen. Men i kväll ska vi grilla lite med några från styrelsen, så allt vad som heter jobb lägger jag ett tag till på hatthyllan och njuter.

Det värsta jag vet är att när man kommer hem efter att ha varit borta så är det en så förgrömat tråkig uppapackning som måste göras, det suger av trisstress helt enkelt.

Ska bli skönt däremot när allt är på plats och barnen sover att äga både TV och zappen. Det har ju knappt hänt under de här 5 veckorna i paradiset. Barnen bestämmer ju det mesta när de är vakna vad de vill se på och sen när de har lagt sig är det en fin liten make som alltid håller ett järngrepp om den där zappen.

Så ikväll ska jag vara först i favvohörnet och jag ska stoppa zappen innanför BH-n så jag kan bestämma över den hela kvällen, så gött och inte bara det. Hemma igen till sin egen härligt goa säng…

 

 

 

Fick mig en så fin och rolig överraskning av min älskade make igår, en lite för tidig födelsedagspresent till mig. Bara för att han visste hur mycket jag gärna vill ha en ny kamera så har han fixat detta bakom min rygg, Thomas är bara så bäst och han är min!!!!

Så nu är jag stolt ägare av en ”Nikon D3100 och ett extra objektiv 20-200mm. Love it!

Hoho, jag är här…

Shit pmftitt, nu har jag inte varit inne hät på ett tag… Varför?!?! Jo, jag har varit här på torpet och haft semester mest hela tiden. Inte haft tid att sitta framför datorn alls. Men nu brann det i fingertopparna och jag kände saknaden av att sätta mig en stund, reflektera och skriva av mig.

Svamp, jag älskar att plocka svamp. Äntligen börja det växa gult på mina och Outis små kantarellställen. Idag var vi ute på nya äventyr och drog iväg på ställen vi inte har kollat innan i våra unga liv. Lyckat vart det, inte lika mycket som igår då vi fyllde 10 litershinken på ett nafs. Men vad gör väl det, vi ska ju hinna rensa allt också.

Thomas och Tommy tog Liam och Noel och for i väg till Skövde badhus efter frullen i morse. Sen så vi inte dem igen förens vid sjutidien i kväll. Då satt  Outi och jag i bastun och njöt av friden, lugnet och den härliga värmen.

Sen bastun varit klar har vi bastat alla kvällar utan igår, då var alla så trötta så jag tror vi vart i säng hela bunten vid 10 på kvällen. Nog första kvällen sen min semester började. Fast det betyder ju inte att jag somnade, nej jag fastnade i min spännande bok. Den är så bra och den är så spännande att jag inte kan sluta när jag väl börjat. Tur är att det är många sidor i den och jag längtar redan till nästa bok de ska skriva… Hoppas i alla fall att de kommer att skriva.

 

 

 

Snart ska jag ta mig en runda och vattna lite blommor, för peppar, peppar det har varit regnfritt i några dagar och då jädrar torkar det fort har jag märkt. Till och med kantarerllerna har börjat torka ut på vissa platser och det är ju skamligt att de ska torka ut innan jag och Outi har hunnit ta med oss de hem till paradiset…

 

Kanske dags för sängen?!?!

Måndag är snart slut och jag är nu i halvleken av min fina semester. Tre veckor har susat förbi som vanligt när man har skoj och är ledig med familjen. Men vad gör väl det, det kommer ju en sommar nästa år och då har man ju något att se fram mot.

Äntligen, äntligen, äntligen!!! Idag 2012-07-16 har vi invigt bastun som vi startade att bygga för ett år sedan. Nu är den klar och vi satte oss idag i den härliga värmen, hela familjen. Jag är så glad och jag är så stolt över maken som gjort den så fin inuti. Jag är så glad och tacksam för att TommyBoy har slitit sina gråa hår på att få den på plats. Jag är så glad och stolt över min pappa som började med att gräva den där första gropen där den första plinten kom på plats. Så nu kommer det att bastas här i paradiset framöver, så kul.

Hoppas nu att Outi och Tommy nu kommer och testar den, de har ju varit med och de har ju också längtat till den här dagen. Fast, de kanske är lite trötta på att basta då de varit i Finland två veckor och där bastast det ju mer eller mindre dagarna i ända?!

Igår var vi i Skänninge och deltog då Bobo döptes, det var fint och så mysigt. Stor fin kyrka och vacker var den med. Härlig sång och pianomusik som man blev glad av. Svärfar läste ett stycke vers och Stefan lika så, det var fint! Anna har slitit sitt hår gult, men vad gott allt blev. Smörgåstårtor, tårtor, muffins, bullar och kakor i massor. Det vart att man rullade ut till bilen när det det var dags för hemfärd.

Vi tog en kort paus på gräddhyllan, hämtade upp Knut och Stella och drog sedan vidare ner till paradiset och sen var det soffläga med maken tills ögonlocken inte orkade vara uppe mer.

Idag har det varit en dag då det både har varit sol och regn, så visst har man kunnat vara ute. Dessvärre inte så soligt att det gick att klippa det långa vädret. Hoppas på bättre tur i morgon och då kommer ju även mina svärpäron på besök. Det ska bli kul, det tyckte Noel också som gjorde värsta glädjetjutet när han hörde att de skulle komma hit.

Var ute och plockade några lite svamp idag, så härligt att gå där och leta och rensa hjärnan i lugn och ro. Gick även en lång, lång kvällspromenad med Stella i kväll, det var härligt det med. Men nu känner jag att jag är trött i benen och inte bara det hela jag är trött. Kanske dags för sängen?!?!

 

 

 

Grattis Ida!!!!

Mm… hemma på gräddhyllan igen, dock bara över helgen då vi har lite att stå i. det kan man ju ha även om man har semester ju.

Min kära make som har varit här lit mer än mig då han har jobbat fick sig en sur fru innan, tur är att jag inte är långsint. Men kommer hem och köket är invaderat av små, små, små äckliga flugor som drar sig till illaluktande mögliga grejer som slarviga makar inte har tagit bort efter sig, eller i detta fall inte diskat upp.

Så det var mögligt vatten i grytan blandat med en massa döda små flugor (det gör i och för sig inget att de är död. Det är desto bättre) men jag vill inte ha en kyrkogård i min fina gryta helt enkelt. Och jag vill inte att det ska slamma upp 3265 små flugor på mig då jag råkade titta ner i diskhoven och lufta på en mugg.

Därav en sur fru, nu är flugorna nästan utrotade efter att jag tagit till drastiska metoder. Grym kan mammarika vara när det behövs. De som inte blev dränkta av diskmedel och varmt vatten, ja skollande vatten (tror de kokade till döds) fick dö en ond bråd död genom bortsmälting av kaustiksoda och ännu mera hett vatten.

Rent blev det också, ”två flugor i en smäll” ordspråket passar ju bra här kan man ju tycka!

I morgon är det en förmiddag för min del uppe på A6, jag kan inte komma hem förens jag finner något att ha på mig på dopet för Bobo som blir nu på söndag. Därefter kan jag komma hem och ladda inför turen ut till Knivshult och 8:ans hörn. Då kommer hela familjen bli mätta och goa, det kommer bjudas på 5-rätters om jag inte misstar mig helt.

Har ju nu bildbevis på att vi äntligen har satt eld i aggregatet i bastun, underbart, härligt, roligt och framför allt ÄNTLIGEN!!!!

 

Ida, den gamle tanten blir ju ett år äldre idag, vilket innebär att hpn är ännu äldre i morgon och då ska det ju bjudas på massor av gott. Jag vill komma i en slags paltkoma innan jag kan fara hem till gräddhyllan och lägga mig i sängen och somna gott.

GRATTIS IDA!!! Kramar i massor

Vakna mätt, så mätt att jag står mig ända tills det goda fikat som kommer bjudas på när Bobo döps. Då har jag klarat av helgen på att bli matad gratis, ja hela familjen. Tänk, mer pengar att spendera på nästa Ullaredsresa ju!

Noel sa häromdagen till mig: Mamma, kan vi titta på fotot som du har i din mobil på Bobo. Har är ju rätt så söt så jag tror att han kommer bli lika snygg och cool som mig med solglasögon när han blir äldre. ♥♥♥

Det är kärlek det. Och inte bara det, idag i bilen på vägen hem till gräddhyllan frågade han om inte Teo och Pascal kunde få följa med upp till Bobo när han döps på söndag. Sa att det går ju inte, det är ju för familjen. Då sa Noel, det var ju synd för jag tänkte de kunde få träffa Bobo och se hur söt han är… Min lilla Noel är allt givmild med sina kommentarer, det gillar vi!!!

Stolt Fru!

Då sitter jag här igen…

Tog mig en liten tur till skogen och det gjorde ju jag rätt i då det blev så mycket kantareller att jag vart tvungen å ge upp för jag hade inget att lägga dem i efter att jag fyllt den påsen jag hade med mig. S¨å min förmiddag vart allt annat än tråkig.

Sen så har jag ju varit mer än uppvaktad idag. Mina underbara barn har plockat så många fina blombuketter att halva köksbordet får pryda dessa fina färger. Sen kom ju bakgrunden till detta uppvaktande då från mina två fina, underbara och ärliga killar… Om man är snäll och ger blommor så kanske det skulle höja veckopengen enligt dem. Vart får de allt ifrån?!?!

Inte nog med det, när jag hade tagit mig en liten runda innan regnet kom i eftermiddag så undrade jag vart Noel var då det bara var Liam som satt  soffan och slötittade på tv och det utan Stella som för övrigt inte låg ute som hon annars så gärna gör.

Liam sa att Noel torkade Stella då hon varit blöt efter regnet… Öh, vart hon så blöt tänkte jag?! Jo, vars visst var hon så blöt men då inte av regn. Noel hade stängt in sig med Stella i duschen och höll på att schamponera in Stella så hon vart helt vit av lödder.

Frågade Noel vad han höll på med? Då fick jag ett klokt svar från en snart 7 år gammal eller ung son: Mamma, jag har blivit stor nu, så jag hjälper till med saker nu för tiden. Då kan jag ju också kanske lite högre veckopeng ju!!!

Mm, dessa små barn kan jag bara älska mer och mer för var dag som går! Arg kan jag bli på dem, men inte länge då de menar väl fast det ibland blir lite fel… Precis så som det ska vara att vara barn. Lära sig från grunden, de blir ju vuxna en dag också!

Sen är jag såå stolt och så glad att jag har en sådan fin make som Thomas Jonsson!!!!!!! Tänk från att kolla på siffror framför papper och datorer till att bygga en bastu som eldas med ved och på det så är det en våning till som blir ett älgtorn i lyx…

Japp, det är min man det… Idag har vi äntligen proveldat så all den farliga rök som kommer från den nya aggregatet har försvunnit. Det blev så varmt och skönt när vi väl kunde gå in utan att bli rökskadade av den illaluktande röken.

Inte bara det, energin hade inte tagit slut och framför allt inte fantasin heller. Han byggde även en låda, eller korg som man kunde lägga tändveden i och den blev såå fin. Foto kommer senare när jag har tagit foto på mästerverket.

Nu är det mest att städa upp och snygga till så invigningen kan bli. Men om den blir i morgon vet jag inte då vi ska ut på äventyr i morgon. I morgon bär det av till Göteborg för att besöka (nej, inte Liseberg) universeum så klart.

Så i morgon ska vi ha kul hela familjen Jonsson. Fast Stella får allt stanna kvar på torpet och umgås med pappa Rolf och Olle. Så i morgon blir det till att ställa klockan vilket jag inte tror vi gjort under hela semestern hitintills. Spännande, gillar lite spänning i vardagen så som en plingeling från väckarklockan när man minst anar det….

Lärjungen

Regnet bara öser ner här på torpet. Det har det gjort från morgon till kväll och det har inneburit att vi inte har varit ute särskilt mycket idag.

Vaknade runt halv tio, ja det är sent men det har varit en tuff natt för oss alla då Noel har haft ont benet i natt och det ledde till att vi all vaknade. Så vid två i natt gick jag ner och kollade av om toan stod kvar där den var när jag la mig, det gjorde ju den.

Efter si så där en halvtimme när alla kommit till ro hade jag väldigt svårt för att somna om. Så då började jag spela lite Wordfeud och det gjorde till slut att jag började få tillbaks den där goa sömniga hjärnan igen och kunde så småningom somna om för att vakna run halv tio då de andra också började vakna till liv.

Efter en sådan natt och inte fann någon Alvedon så lovade jag Noel att han och jag skulle åka till Apoteket i Tranemo, vilket vi gjorde när frullen vart där den ska vara. För Thomas letade i väskan där jag sa att den skulle vara men fann den inte, det fick mig att tro att jag faktiskt glömt att packa ner hit till torpet.

Så Thomas åkte iväg till stora staden Jönköping när jag och Noel kom tillbaks från Tranemo och Apoteket. Vi hann innan vi anlände plocka ett par lite kantareller som jag idag har börjat rensa med stor hjälp av Liam. Han kommer bli en perfekt svampplockare och rensare när han blir äldre, fat nu är han bra ändå.

När det regnar ute och vi är tre kvar på torpet utan bil så finns det inte så mycket att göra än att städa lite då teven är ockuperade av Liam och Noel. De ser inte direkt på det som jag tycker är kul så jag passade på att fixa sovrummet uppe som höll på att gro igen av allt damm. Nu luktar det gott och är rent och fint.

Sen har jag och barnen haft lite Spa här på paradiset tillsammans. Noel har gjort fotbad, filat fötter och klippt naglar. Duschat och smörjet in sig, eller jag hjälpte att smörja ryggen av cremen som Noel tycker luktar såå gott och som tack för det när han stod där naken med rumpan vänd mot mig så släppte han värsta våta fisen i ansiktet på mig. Den luktade inte hallonbåtar direkt, men den fick Noel och Liam att skratta så tårarna rann på dem medan jag låg halvt ner och kved av den hemska lukt som kom ur den lilla rumpan.

Liam har gjort sina händer i ett vattenbad och smörjet in kroppen med creme som nu luktar mina killar som blommor från paradiset. Sen har vi myst i soffan och tittat på Anna Skipper och efter det tittade vi på 112 på liv och död tills pappa Thomas dök upp efter en dag på jobbet inne i Jönköping.

Nu ska snart jag ta mig en dusch om trampa upp till sängen och öppna den nya boken jag köpt idag. Läste ut Dödergök igår och den var så bra. Den får 5 Jonsson av 5 möjliga, inte illa det inte.

Nu ska jag hugga i på den nya boken av ”Hjort & Rosenfeldt” med boken ”Lärjungen”. Hade ju inte behövt köpa då jag har massor att läsa, men de har jag glömt hemma på gräddhyllan och jag kan inte vara utan bok inte. Sen så ville ju jag i och för sig ha den här med, så då passade jag ju på så klart.

För läs lite så förstår Ni varför jag vill läsa den:

Deckarduon Hjorth/Rosenfeldt fick en flygande start med Det fördolda, den första boken om kriminalpsykologen Sebastian Bergman, som låg länge på topplistorna i Sverige och dessutom såldes till runt femton länder.

I Lärjungen får vi åter möta Sebastian, liksom teamet med Torkel, Ursula, Vanja och Billy. Sebastian Bergman gör allt han kan för att få ordning på sin tillvaro och komma till rätta med sitt sexmissbruk. Efter att ha fått veta att han har en vuxen dotter har han hittat en mening med livet. Nu brottas han med om han ska avslöja att det är han som är hennes biologiska pappa. Han längtar efter att få berätta, men han förstår samtidigt att det kan förstöra hennes liv. Hon har redan någon hon kallar pappa, som hon älskar.

Samtidigt utreder hans gamla team på Riksmord en serie brutala kvinnomord som på ett obehagligt sätt leder tankarna till Edward Hinde – en dömd seriemördare som Sebastian satte bakom lås och bom för många år sedan. Men Hinde sitter fortfarande inne, under stark bevakning, vilket gör att polisen tror sig ha att göra med en copycat.

Till sist lyckas Sebastian övertala Torkel, hans gamla chef som leder teamet, att låta honom ta del av utredningen. Det han får reda på är mycket obehagligt. Sebastian inser att morden riktar sig mot honom – och vem skulle mördaren i så fall kunna vara om inte Edward Hinde? Inspärrad eller inte.

Sebastian Bergman blev en läsarfavorit från starten. Nu är han tillbaka i en uppföljare, minst lika stilsäker, spännande och intelligent som Det fördolda.

Nattinatt världen och nu välkomnar jag solen i morgon!!!!