Wow, vicken resa det har varit och resan var tillägnad min
svärfar Gunnar som fyllde 75 år i lördags!!!
Det var en rolig överraskning som svärmor har bjudit på och
Mia har hjälpt till med det praktiska så det verkligen blev av! Mammarika
uppskattade denna resa mycket, lika så resten av min kära familj.
God mat, fint väder (japp, det vart det… tror ett eller ej
men solen fanns där), många skratt och framför allt en glad svärfarm, farfar,
pappa och man.
Resan började för mammarika med familj från gräddhyllan
klockan 9:00 upp till Skänninge. Där väntade Niclas med familj för att lämna
över presenten som var från oss alla. En jätte fin fontän till den välskötta
trädgården. Inte ett ogräs synligt!
Därefter hoppade vi in i bilarna för att lura lite till vad
vi skulle göra, för svärfar hade inte en susning, men han började ana. Så en
liten extra rundtur innan vi parkerade på Mjölby station för att invänta bussen
som skulle ta oss glada firare upp till Stockholm och Vikings terminal.
Farbror Stefan Bus och lilla rara Anna dök upp direkt vid bussterminalen, ytterligare en liten överraskning till svärfar (ja, snart om bara Stefan går ner på knä så blir det ju svärfar även för söta lilla rara Anna. Tur är att det är skottår snart) och pappa Gunnar.
Väl framme efter fyra timmars bussresa med ett stopp vid
Nyköpingsbor. Lite kaffe och fralla gjorde susen och sista timmen gick skapligt
fort.
Väl framme följde mammarika de vana kryssningsfirarna och
lärde sig att man kan vara de ”200” första. Ja, det innebär att man helt sonika
får gå ombord på båten ca en timme innan alla andra och sitta i restaurangen
och invänta att hytterna ska bli klara. De andra som inte är de 200 första får
snällt stå i terminalens hall och svettas i den instängda heta värmen. För det
vart nämligen 29 grader celsius på tempvisaren när vi klev av bussen.
Ja, glada att hytterna var klara så gjorde vi oss hemmastadda
på fartyget och väntade på nästa händelse som var den goda buffén som Gunnel
och Mia hade förbeställt. Maten flödade lika mycket som skratten.
Det tar på krafterna när man är liten så strax efter 22
tiden ville två trötta pojkar faktiskt helt självmant gå och lägga sig i
hytten. Ja, till och med Noel, fast innan han somnade ville han mysa med
mammarika och prata lite.
Mammarika tog med sig de små och la sig och resten av det
glada gänget passade på att ha så skoj det bara går en sådan här dag och kväll
för det är bara en gång som Gunnar fyller 75 år. Men mammarika deppade inte för
det, nej jag hörde ju de glada när det var dags att gå till sängs, si så där
runt 6 på morgonen… Härligt med ungdomar!!!! Maken gav redan upp vid 2 tiden,
därefter födelsedagsbarnen och sedan svärmor en stund efter det.
Morgonen kom och det som var jobbigast med den morgonen var
att förstå vad klockan egentligen var. Var den 9 eller 10, inte ens två snygga
blondiner som mammarika och Mia kunde reda ut detta… Tur det finns en reception
till hands när det inte räcker till med blondiner. Eller är det bara så att det
är jobbigt med moderna mobiltelefoner?!?!
Nåväl, frulle med familjen och så klart Melina och Julia,
mamma Mia och Pappa Nille var värda en ungdomsmorgon…(Ungdomsmorgon=tystomkringsigingabarnsynligamedenmassafrågorochstoj)
så mammarika och maken fixade sedan biobiljetter till barnen som de hade blivit
lovade.
Det vart uppskattat, för då passade mammarika på att gå till
TAXFREE och göra bankkontot osäkert. Det var lika roligt som att få dricka
strawberry daiquiri med svägerskorna…
Nåväl, dagen flöt på och alla vart nöjde, kanske en aningens
aning trött men inga sura miner där inte. Kära svärfar var lite stel men det
berodde säkerligen på massagen, att röra upp stela leder kan näst intill göra
det värre ibland!!!!!
Ja, det var inte slut på det festligt goda som svärmor hade
bjudit på inte. Nej det var även förbeställt en god lunchbuffé som alla gladligen
hoppade in och åt på.
När vi satt där samlade så kom alla de små barnen, alltså
barnbarnen till Gunnar och överlämnade en liten present som de tyckte att
farfar borde ha efter en sådan dag som det varit dagen innan… Tror att han
uppskattade denna lite present med, för svärfar skrattade så gott så gott.
Efter en lång helg längtar man ju bara hem, men visst hade
vi lite kul med en massa tjöt på bussresan hem med. Energin räckte till det
med, även om den dock var en aningen lugnare… Vissa snarkade sig igenom andra läste
sig igenom andra bara tog sig igenom med ett leende och många härliga minnen!
Så kära svärfar, tack för Du fyllde 75 år då jag fick vara
med. Tack kära svärmor som gjorde det möjligt för oss alla att kunna fira
svärfar på det vis vi gjorde och tack Mia för att Du assisterade svärmor!
De bästaste och mästaste kramarna till Er alla i min ingifta
familj!!!!