En dag kvar att jobba, eller snarare sitta och ta in, komma ihåg och bli smartare. Det är dags för en liten ”Pilotsamling” och se vad som händer, ändras och om det håller som det är. Jag är en så kallad pilot/resursperson i det datasystem vi arbetar med på jobbet. Så det gäller att vara alert då jag ska lära vidare till andra grupper i kommunen.
Usch, förövrigt har det varit en vidrig dag och jag är glad att den snart är över. Fick värsta smärt och migränanfall idag på jobbet, mindre kul. Tog mig i alla fall igenom dagen näst intill. Thomas fick snällt komma hämta mig en timme innan och sen var det mer piller och sängen ett tag. Nu är det något bättre men det blir sängen snart ändå för det tar på krafterna.
I natt vaknade jag i alla fall av ett slag. Först trodde jag det var maken som fick för sig att sätta mig på plats innan jag fattade vad det var. Har i alla fall en litet sår/jack uppe i pannan och det ömmar en aning.
Tur jag inte har en ilsk make och så klart att han inte skulle läxa upp mig (nog snarare jag som läxar upp min lilla egna toffel). Nej, det var svärfar bok som kom farande ner från sänggaveln med den spetsiga hörnet av boken rakt i pannan. Tur att det inte var ögat, jobbigt läge i så fall. Snart är det slut och jag behöver inte oroa mig för att den ska falla ner igen…
I morgon ska det bli roligt att åter igen komma iväg till träningen. Thomas och jag är så taggade över att äntligen tagit upp arslet från den sköna soffan. Thomas var ju på sitt första spinningpass igår med Arne och han lever än… Gnällde en aning igår kväll att han var svett, så jag sa att det är ju precis det som man ska bli!!!
Men det är i morgon och för att det ska bli morgon måste det bli natt, vilket det får bli så här tidigt för mammarika och hennes förbenade nacke!!!!