Wow, vilken solig, regnig, åskig och helt underbar helg jag och mina nära och kära haft i paradiset och omnejd.
I fredags hämtade eftermiddag Outi och Alexander upp mig, Noel och hundarna, så vi kunde ta oss till torpet lite tidigare än vad Thomas och Liam kunde. Liam hade ju sin simträning där på eftermiddagen, så därav blev de kvar en stund.
Barnen ville i alla fall sova i tält, det var vart så varför inte det tänkte jag och Outi. Upp med tältet, in med sängkläder och annat som behövs för att sova i tält på torpet. Kvavt och varmt, ingen nöd på kidsen där inte efter att ätit baguette till kvällsmat…
… Vid sen kväll var det även dags för oss lite mer äldre att dra sig till kojs, varmt och väldigt klabbigt, men skönt att få somna på torpet i alla fall. Jag gick upp först och sen kom Outi och la sig i sitt rum med lampan tänd (fick jag veta sen), Marcus och Thomas satt kvar en stund och njöt av tystnaden (tror inte det var värmen just där och då).
Efter en stund hör jag kära maken klampa upp för trappan och öppna dörren in till Outis rum (han ville vara snäll och släcka lampan då han trodde inte det var någon där inne). Hörde ett högt -Oj, var Du här inne.. och sedan lite skratt från Outi och Thomas för den delen, samtidigt som jag hör maken säga med skarp ton (tror han vart generad) att det var inget annat där som jag inte sett tidigare!!
Det visade sig att det var lika varmt hos Outi och då hade hon lagt sig endast med trosa på sängen och täcket bredvid. Vilket gav maken full översyn över Outis meloner som låg och vädrades… Sicken otur han hade där (eller inte?!).
Jag slapp ju i och för sig och blotta mig den här helgen, liksom lite semester från maken… inte illa det inte, mohahahah…
Lördag morgon kom, tidig sådan, jä..lig tidig sådan och jag vaknade av att det öste ner från himlen, åskan slog om vart annat och på det var det ljust ute, mer ljust än vad det är på dagtid. Det visade sig att vi hade fått åsk- och blixtfnatt över hela Karlslund och omnejd. Mer än 150 blixtra på ca 10 minuter.
Outi en aningen orolig över barnen knallar ner och ser att Alexander har hittat in och somnat om i tv-soffan. Jag låg och funderade över om jag skulle hämta in Noel då han vart kvar ensam i tältet (Liam ångrade sig innan sovdags och ville sova inne). Precis när jag funderat klart kom Outi in och frågade om hon skulle hämta in Noel, men just då tänkte jag att han sov ju så han kunde få ligga kvar.
Men efter si så där tre, fyra minuter ångrade jag mig och mitt mammahjärta började blöda så jag rusade upp för att hämta in Noel. Då står han där i dörröppningen och hade vaknat, ingen kvar i tältet, åska och blixtra medan regnet dröp ner… Så jag bäddade ner han så gott i våningssängen och själv vart jag klarvaken…
Så vaken att jag på det blev så kissnödig. Lika bra att gå ner och väl nere möter jag Outi som mer eller mindre var lika klarvaken och kissnödig som jag. Så där stod vi i köket i det gamla torpet, pigga och vakna och inte längre så kissnödig. Vad göra, inte gå upp vid 03:30 och börja dagen inte.
Nä, det fick allt bli sängen igen, dock vaken länge innan jag till slut kunde somna om och vakna till något bättre väder och hungrig som en varg…
Ja, det var lördagen som började där sen. Sinikka kom på eftermiddagen med Lennon då vi som idag skulle åka på hundutställning utanför Svenljunga. Närmare bestämt Kind och deras hundklubb som hade anordnat den här söndagen då det även är morsdag.
Tur hade vi med vädret. Tur hade Lennon. Tur hade Bosse. Otur hade mammarika med Elsa som även den här gången vägrade att visa upp sin fina gång och charm. Tur hade jag som har en så himla fin hund att jag i iallafall fick bra omdöme, men som sagt inget HP som de andra glada finnarna. Men jag glädjes åt dem, är inte ett smack avis då jag har de finaste och goaste dogsen ÄVVER!!!
Nu är jag mer än trött. Jag är faktiskt utmattad. Det tar på en att vara ute i solen en hel dag och på det ha kul, titta på massa härliga fina hundar som samlats på en och samma plats för att visa vad de går för.
