Nu tar jag helg från arbetet. Lång dag är över och därför ska jag börja tänka på dagen som komma skall.
Har lite att göra på ”attgöralistan” fast det innehåller inte städ eller tvätt vilket är rätt ovanligt.
Det första är ju att mata mina små djur, Liam, Noel och Stella. Få iväg Noel till skolan för att sedan ta med Liam till farbror doktorn och kolla upp hans rygg. Där hoppas jag på det blir positivt och jag kan åka och lämna Liam på skolan med världens värsta bredaste leende…
Ja, det är en del av dagen… Några koppar kaffe och sen hämta hem vilddjuren och ha en mammabarndag då maken ska ut och roa sig med arbetskamraterna. Har en aning om att det kommer slinka ner en och en annan öl då LCHF`s perioden är borta för länge sedan.
Detta innebär att jag kommer förmodligen få ha dubbla öronproppar på natten för att slippa vara vaken och lyssna på öl-snarkande make. Fast å andra sidan, kanske jag blir totalt däckad av ångorna som puttrar ut från alla de konstigaste och icke konstiga hål som han har?!?!
Nä, nu börjar det dra ihop sig till lite bokläsning, har påbörjat en ny bok. Och hör och häpnad, det är inte en kriminalroman utan en skildring om hur livet ter sig när alkoholen är inblandad i familjen…
Ett litet smakprov kommer här
Ingrid är 35 år och är ensamstående mamma, hon arbetar på ett daghem och har precis avancerat till föreståndare där. Ingrid dricker vin, mycket vin. Hon lyckas ganska väl med att dölja det för sig själv och sin omgivning, men dottern är inte lika lätt att lura. På jobbet blir hon motarbetad, närmast mobbad, av sina tidigare arbetskamrater, numera underordnade som inte kan förstå att det var Ingrid som fick tjänsten som föreståndare. Utanför jobbet försöker hon hålla ihop ett liv som hon sakta men säkert tycks tappa kontrollen över ju mer hon kämpar för att inte göra det. Hennes sjuåriga dotter vill bo mer hos sin pappa trots att Ingrid tycker att hon har gett henne allt vad hon vill ha och lite till och på andra sidan stan ligger en alkoholiserad mormor på knä i badrummet och kräks upp gårdagens Rioja när ingen ser. Det är tufft, vilket ytterligare motiverar ett glas vin när Ingrid kommer hem. Ett gömt glas i kryddhyllan när Ingrid steker blodpudding med bacon en vanlig tisdagskväll för att döva smärtan och hon får den lilla flykt in i dimman som hon behöver för att orka vara den hon tror att hon måste vara en dag till.
Moa Herngren har skrivit en grymt trovärdig roman om en kvinna som till synes viljelöst super bort sitt liv. Det är smärtsam läsning med hög igenkänningsfaktor. Dramatiskt, spännande och rått.