Funderar kring det här med ärlighet. Om man klappar sig på magen och säger ”Jag är rak och ärlig i alla lägen” tar man inte sig vatten över huvudet då? Jag tror inte att det finns människor som är så raka och då ”ärliga” att de alltid säger till de personer det gäller utan att det pratas lite här och där.
Det gäller ju även det här med missunnsamhet, är alla verkligen glada över att det går bra för någon?! Jag tror inte det är så, dels tycker jag själv att jag har upplevt det genom åren som gått. Att känna en människa väl betyder inte att man alltid man kan lita på den. Sen kan man välja om det fortfarande finns något positivt att ha kvar gemenskapen med den. Jag tror inte alltid på att ”ta upp” saker som man hört på omvägar. Utan att vänta ut tiden och tycker man att de runt om kring sig är värda att ”rå om” så kanske det inte är värt att riva upp himmel och jord?!
Visst så kan man bli sårad av att ”höra” från andra håll och tycka att det ska tas upp med de berörda. Men frågar man sig själv ibland om det är värt att gå vidare med det man ”hört” så är det kanske bara att strunta i. Det har jag själv gjort och har fått för mig att jag mår själv bättre av det så det är nog något man ska tänka över innan man beslutar sig för vad man vill göra med ”hörandet”. Det kommer alltid att finnas någon runt dig som faktiskt tala om dig, så verkar det funka även om man inte vill att det ska vara så.
Ja, så när någon talar om att ”jag är rak och ärlig och talar alltid den det gäller” kanske man ska dra åt sig öronen. För är man så rak och ärlig kanske man inte ens behöver påtala det till en, utan att man märker det inom sinom tid om att man faktiskt kan lita på den?!
Man kan ju alltid spekulera i hur andra tänker och pratar med folk, men att helt säkert veta det är omöjligt. Man kan inte styra över hur andra ska tycka och tänka och man ska vara ödmjuk inför vad andra har för åsikter. En dag kan man tvingas äta upp ens egna ord tror jag. Innan man tar och agera kan man ju rannsaka sig själv. ”Har JAG sagt/gjort något” innan man tar för givet att det är någon annan som gjort sin egen grav.
Därför tror jag att de gamla ordspråken tala för sig själva!! Tiga är guld, gapa inte efter mycket för då mister du ofta hela stycket, bättre en fågel i handen än tio i skogen, kasta inte sten i ett glashus… Ja det finns ju hur många som helst att läsa.
Ja, det var bara lite funderingar så här på små timmarna en söndagskväll, det är lätt att bli djup men bra att reflektera!
Bara man skrapa lite under ytan så hittar man något, men det gäller att lära sig leva med det man fann!!