I morgon kommer han, han med det vita skägget, röda luvan och säcken på ryggen. I morgon kommer tomten för 2013 och alla barnen är lika förväntansfulla som alltid. Ja, jag tror att även vi vuxna barn är lika förväntansfulla för visst är det allt lite mysigt det där med tomten när han väl kommer och knackar på fönstret och dörren!!
Nu har ju mammarika i och för sig fullt upp att övertyga mina två skatter att det faktiskt finns en tomte. De säger att de inte tror på han mer, men det vill jag ju inte att de ska sluta tro.
För tänk, tänk OM… Det nu är så att det finns en tomte där ute som faktiskt har sina rena och alla Nissar i sin verkstad. Ja, tänk om det nu är så, då vill jag ju inte att de ska försvinna och bli osynliga och bortglömda bara för att vi sluta tro. Så visst finns tomten, lika mycket som trollen finns. Ja, tandfen för den delen med…
Så sluta aldrig tro mina vänner, för det är något som ingen kan ta ifrån Er. Vad det än är Ni tror på, så fortsätta med det!!!
Traditioner är allt kul, även om man vill förnya sig med något annat då och då. Men Jul, ja den vill jag bevara. Om jag skulle få önska något så är det att alla barnen där ute nu kan ha en härlig Julhelg. En helg som går i gemenskapens och kärlekens tecken, utan vuxna som dricker sprit och som bråkar inför barnen.
För den här helgen är det barnens helg och jag vill att de ska få känna att det är en härlig tid vi lever i.
Det finns allt för mycket tragiskt som händer kring den här helgen och det gör det ont i mitt hjärta då jag har stor erfarenhet av detta.
Så snälla, ta hand om Er och tänk på vad Ni dricker och gör. Det finns ju dock andra helger som inte är lika värdefulla för barnen där ute!
Sist men inte minst… Kör lugnt om Ni är ute på vägarna för Ni är värdefulla!!!!
Så familjen Jonsson Önskar
Lite Wikipedia:
Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Hann antogs ofta vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och som inte kommer till ro efter döden, utan hela tiden måste se till ”sin” gård. Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor (exakt hur liten varierar), ofta med vitt skägg, gråa kläder och luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt. Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och ladugård.
Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.
Tomten har en del gemensamt med vättarna. Båda hör till oknyttets skara och sades exempelvis hålla till under vårdträdet, och gårdsvätten är ett annat namn på tomten. I de isländska sagorna talas det om landvättar som man inte fick skrämma bort för att lyckan skulle fly bygden, och som med mycket annat i folktron kan man se tomten som en del av den fornnordiska religionen som kvarlevt synkretist med kristendomen. Den heliga Birgitta varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtegudar (tompta gudhi, tompa gudhom); liknande varningar utfärdas i äldre predikosamlingar och bibelkommentarer.