Regn igår så in i norden, sol idag… Jag visste att jag kunde sova bort det dåliga vädret J
I dag var första gången Noel vaknade utan att gråta, kan det vara så att det äntligen börja sluta göra ont? Jag hoppas så i alla fall.
Liam är på förskolan och Thomas jobbar i gruvan, jag är hemma med Noel så allt är precis som vanligt. Helgen är här och jag funderar på vad som komma skall. Ja, Thomas har ju redan stakat ut sin helg och kommer nog vara som ett utsketet äpple när han kommer hem på söndag. Jag och barnen har inte en susning om vad vi ska göra men jag har en tanke.
Min tanke är att solen ska skina så som jag vet att den kan göra. Vi vaknar upp alla fyra på lördag och Thomas snor ihop sina saker för att sedan bege sig till någon kåta i skogen där han ska sova och ha det kul. Jag och barnen packar en väska och lite gott att grilla för att sedan styra bilen mot torpet där vi ska vara hela dagen, ja till sena kvällen då vi vänder hemåt in till staden och den vackra gräddhyllan.
Det är min tanken men jag vet inte om det kommer bli så för regnar det så får jag komma på en ny ide om vad vi kan hitta på…
Nu borde jag ta tag i sägnen så den blir bäddad och ta in den rena tvätten som jag vek igår men blev för trött för att forsla vidare. Jag borde även dans a lite med Fido då det smular sig under fötterna när man går barfota och jag borde så mycket att jag bara blir trött av tanken av vad jag borde…
Hälften av de misstag vi begår orsakas av att vi känner när vi borde tänka och tänker när vi borde känna.