Kanoners på fjällstugan!

Okej, vilken härlig dag det har varit och det har varit det även om jag har jobbat hela dagen och en bit in på kvällen. Men har man kanoners kollegor så kan det väl inte annat än att bli bäst.

Började tidigt idag, redan vid 7 och ja, det är tidigt för mammarika då jag inte kommer i fas så tidigt på morgonen. Behöver ha en stund på mig, men plikten kallar och då får man allt pappa sig upp från den goa sängen och den härliga drömmen som jag förmodar att jag hade.

Jäktade som fan rent ut sagt innan jag kom till jobbet då berodde det inte på att jag var sen, utan jag var uppe i god tid och jag väckte barnen i god tid. Kom i väg till Noels förskola i god tid lika så till Liams skolan…

Ja, vad var det som hände? Jo, när Liam hade tagit av sig och gick in till de andra på fritids såg jag att det vart blöta fotspår efter Liam och när jag undersökte strumporna insåg jag att de var våta och inte lite heller.

Då visade det sig att Liam hade varit i bäcken på torpet och vatten hade runnit in i stöveln vilket inte mammarika hade fått information av från Liam. Inte ett ljud, inte ens på morgonen vilket måste ha känts rejält då jag stoppade ner handen och det var både kallt och vått.

Det var då det vart jäktigt som fan rent ut sagt. Sprang tillbaks till bilen och satte full fräs genom att trycka gasen i botten för att fara tillbaks till gräddhyllans topp och hämta ett par andra stövlar som var torra…

Japp, men jag han ner till jobbet och jag vart nog endast en minut för sent vilket jag tycker är rätt bra gjort av mig på den lilla korta stund jag hade… Och detta utan att ha kört för sort, för det får man ju inte!

Ja, lite praktiskt jobb på morgonstunden innan det bar av till ”Fjällstugan” uppe vid Dalvik, en bedårande utsikt och det bästa av allt… man kunde se ända bort till gräddhyllan och dess topp. Där satt jag resten av dagen i konferens med mina kollegor och chef, åt jätte gott hela dagen. Fick en liten stund ute i solen då faktiskt den har tittat fram idag.

När dagen var slut var det inte slut för oss, nepp Lotta har fyllt 50 och det ville vi ju uppmärksamma genom att fira henne. En perfekt avslutning på dagen som var så bra.

Trött i kroppen, märkligt då mammarika har suttit still mest hela dagen, trött i huvudet och det beror väl på att jag för en gång skull har lyssnat mer än vad jag har pratat kanske?!?!

Men nu är jag hemma, barnen hann jag säga gonatt till och soffan har hägrat en stund. Snart dags för sängen och de sista sidorna i boken helt enkelt!

Det här inlägget postades i Blogg. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.