Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet.
På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.
Långfredagen infaller fredagen närmast före påskdagen. Påskdagen infaller söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars.
Hur var det i Sverige?
Förr i Sverige skulle långfredagen vara en sörjedag till Jesu minne. Även icke-troende påverkades av detta. Allmän frid skulle råda. Inga onödiga aktiviteter fick utföras. Sveriges Radio spelade psalmer, men inte pop- och rockmusik. Affärer och restauranger hölls stängda och förbud mot allmänna nöjestillställningar rådde fram till 1969. Inte minst för barnen, som förbjöds leka, kunde dagen upplevas som ovanligt lång och tråkig.
Men vi håller inte på detta, utan firar på som vanligt. Ja, vi jobbar och det kommer säker en och annan svordom ur någon av familjemedlemmarna på gräddhyllan…