Narkosresan…

 

Okej då är jag hemma…
… När jag hade kommit igenom tullen i Sverige på flygplatsen i Jönköping möttes jag av Liam, Noel och mamma och då var det nära till tårar. Den känslan av att får krama om de som jag älskar mest är så underbar och det värmer hela kroppen.
Sen körde mamma hem mig och följde med upp i en kvart innan hon for hem till sitt efter den dag på jobb. Jag, Liam och Noel satte oss i soffan då Noel ville jag skulle läsa ”Narkosresan” för han så den tog vi tre gånger på raken innan vi satt och kramades och mös.
Små barn som Liam och Noel tycker inte det är lika mysigt att kramas för länge så därför blev kramandet inte lika långt som jag hade önskat. Liam och Noel var väldigt skitiga efter att ha varit på förskolan hela dagen och då ute mesta delen så jag tappade upp ett bad innan vi gick på kvällsmaten.
Nu var Noel och Liam väldigt sugna på att spela lite spel på datan så medans de gjorde det passade jag på att packa upp lite och tvätta en del av all tvätt jag har med mig hem. När jag gick där och pysslade med lite av varje kom Liam springande till mig med högt rop av: ”mamma”… Funderade en stund på om det hänt något men när han väl fann mig bland alla kläder i datarummet så sa han till mig: Mamma, lyssna på det här… O sen R sen M, mamma det blir orm när man stavar det.
Mitt hjärta flög i taket av stolthet till min älskade son Liam, så då kom nästa tår som höll på att tränga ut ur ögonvrån av lycka från mig. Fundera på om jag är i ett tidigt stadie av klimakteriet för så lätt gråten som jag har varit idag är väldigt ovanligt för mig. Men när ens son kommer och bokstavera sitt första ord för en så kan man inte annat än att grina lite eller?!?!
Sen var det åter igen dags för lite soffmys men innan det en tandborstning. Så boken som valdes var åter igen ”Narkosresan” så där satt vi och tog den två gånger till. Sen var Liam väldigt sugen på att mysa för han kröp så nära mig som det bara gick. Där fick jag höra att han har saknat mig och tyckte det var jobbigt när jag inte har varit hemma. Noel sa också något underbart som fick mig att le inombords:” Mamma, jag har saknat dig jätte mycket men det har jag glömt att tala om för pappa” Barn är allt för underbara…
När Liam väl hade fått myst färdigt med mig och pratat om livets konstigheter som till exempel varför jag är kär i Thomas så var han nöjd över att få krypa till kojs och somna in för den här dagen. Noel lika så efter att ha fått med sig sin lilla bok om narkosresan.
Tur är att vi läser den mycket nu för på måndag så kommer Noel göra sin operation och då bli sövd…
Men nu natti natt!
Det här inlägget postades i Blogg. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.