Måndagen är förbi och nu är jag närmare tisdagen än måndagens början…
… Måndagen har varit väldigt jäktig och jag har slagit mig lite här och där. Men inte värre än att jag har kunnat utföra det jag skulle och hade lovat.
Jäktade iväg med de små till förskolan och i denna jäkt sprang jag in med min lilla lill tå in i hall soffan… gjorde lite grimaser och antagligen några konstiga ljud för barnen frågade hur det var med mig. Fick nog fram ett ”bra” och försökte att hålla mig ifrån de mer fula orden så barnen inte lär sig i onödan. Efter detta fick jag välja ett par andra skor för tån gjorde ont, väldigt ont och det känns fortfarande.
Fram till förskolan och lämnade av dem med en kram och en puss för vidare fart ut till Norrahammar för att hjälpa Anna i hennes oreda inför flytten. Fick en god kopp kaffe när jag kom fram så jag kunde lugna ner mig lite men efter det vart det full fart fram till 15 då jag åter skulle ut på vägarna.
Den här gången skulle jag hämta Liam och Noel, fick stanna snabbt och tanka för det började lysa rött och det är inte bra. In till Hydro och full tank, in i bilen och gasen i botten upp till förskolan. blev väldigt irriterad på vägen upp för nu började det låta konstigt också i bilen, tänkte för mig själv att det är ju väldigt märkligt att den ska börja krångla. Har ju haft inne den på service och allt var ju grönt, men när jag stannade utanför oss för att fort springa och hämta en ren tröja till Noel kom jag på tanklocket. Japp, där hände tanklocket så fint och då kom jag på varför det lät lite konstigt. Skönt att det inte var värre än ett tanklock som fick lufta sig lite under färden upp till gräddhyllan.
Hämtade tröjan och vidare till förskolan för att hämta upp Liam och Noel. Pratade lite med en fröken och hon sa till Noel att nu måste han vara glad när han ska fotograferas till tidningen. Mm sa Noel, och fröken sa: Ja för min dotter vart som en citron… Då tittade Noel på fröken och sa högt och tydligt: Var hon gul?
Ja, så kan barn uppfatta saker, är man som en citron så är man inte sur utan gul!
Nu ner till hals hörna (JP) för att snabbt springa in och fota Noel, det gick kanon och Noel var jätte glad. Liam var med och då passade vi även på att hämta upp de fotona som var Klara på Liam som fotades augusti. hem fort för att möta upp Marie som var på väg upp till oss. Nu blev det lite lugn innan stormen igen, vi han ta en kopp kaffe innan Thomas var hemma för att ta över hushållet och barnen.
Ringde Annette och talade om att nu kan hon sätta sig i bilen och åka till Mullsjö. jag och Marie gick till Maries bil för nu skulle jag köra henne till Falköping för en operation.
Nu sitter jag här, trött, sliten men glad. Dagen räckte till men har lite dåligt samveta att vara jäktad inför de små. Han prata med en annan fröken när jag lämnade och hon talade om att hon hade skrattat så åt Noel häromdagen när han lekte. För leken var att hans sprang omkring och sa att han inte hann och hade bråttom… Mammarika upp i dagen!
Så, stanna upp, reflektera och njut…
… Det är mina slutord för idag!