Tre nätter av sömnbrist…
… Ja, de två första beror mest på att jag har haft ont men den sista som var i natt beror på min kärlek.
Två nätter tar på en, både fysiskt och psykiskt och vi ska inte tala om att mans er lite slitet ut och svullen i ansiktet. Men som tur är har ju mitt på det torra som man säger. Jag är ju gift så jag får väl gå runt och se lite sliten ut.
Två nätter och jag var jätte trött igår så därför somnade jag in skönt och fick för mig att jag skulle sova hela natten. Men så blev inte fallet, sov vad är det?
Jag kommer ihåg att jag drömde och att det var jobbigt för det var något som höll på med mina ben i sömnen. Jag gjorde nog allt man kan göra i en dröm för att det skulle sluta men det gjorde det inte. Det bare höll på och höll på och ju mer det höll på känner jag att jag håller på att vakna ur denna djupa härliga dröm. Ja det var nog en härlig dröm ända tills den där hunden eller va det nu var höll p att dra sin tass på mina ben.
Men som sagt ju mer jag vaknade till så upptäckte jag till min fasa att det var ju ingen dröm, det var ju något som höll på att dra på mina men och lyfta upp de lite då och då…
När jag tittade upp lite mer ansträngt så såg jag ju en figur sitta där i sängen och mumla något som jag inte alls förstod vad det var. Funderade lite på om det var en Alien eller något annat konstigt men till slut såg jag ju att det var min kära make som satt upp och höll på att lyfta upp mina men och känna både under och över mina ben med handen.
Det var då jag frågade vad han sysslade med… Det var då jag fick svaret: Jag letar nålar!!! Men hallå sa jag det finns inga nåla här!!!! Jo det gör det sa han jag har ju tappat dem…
Efter en micro stund fann jag mig och sa högt och bestämt: Du de där nålarna har jag redan plockat upp! Då sa han okej va bra, så la han sig och somnade om. Men kunde jag somna om?? Nä, det tog en bra stund innan jag kunde somna om.
När jag väl somnat om vad händer då? Jo då börjar Noel att gråta och det var vid det här tillfället jag var så trött att jag höll på att börja gråta… Men som tur är har jag en fantastisk man som fatiskt offrade sig och gick upp den här gången till min glädje.
Sen somnade jag om och vaknade inte förens Thomas klocka ringde runt sex i morse. Sen har jag halv slumrat fram tills Liam kom in och sa att han var vaken, då gick jag upp och då hade klockan slagit halv åtta. Nu har jag gett oss en god frulle som bestod av leverpastej macka med mjöl till. Tänderna är borstade och barnen tittar lite på morgon tv, jag har satt mig med en kopp kaffe och försöker att få till min skalle så den hänger med.
Det är inte kul att komma in i en smärt period med dålig sömn för det gå ALDRIG att sova igen missad sömn så är det bara. Men jag har stora och positiva förhoppningar om att i natt kommer det att bli en bra natt med mycket sömn och vad jag känner nu så håller jag bara på att bli bättre i nacken så det börjar nog vända till det bättre nu…
19 augusti är en solig dag p Ekhagen, det kan ju inte vara bättre. Ska snart ta på oss så vi kan gå ut och njuta av denna soliga dag på Ekhagen!!!