Måndag och snart är det natti natt. Kan inte fatta att man ska vara så här trött bara för att man har ont i stortån och foten. Är sjukskriven idag och tur är väl det, då jag bara vill sova, sova och sova.
Passade dock på att ta mig en sakta och haltande promenad i eftermiddag innan regnet kom. Jag känner att jag blir försoffad av att vara still, det är jag inte van vid alls.
Åkte och lämnade en present till fina Siv som fyllt 45 i fredags. Så då fick jag goda Norska våfflor och kaffe, en härlig förmiddag helt sonika. Lugn och sansad, stilla och helande. Precis vad jag behövde.
Tja, det händer ju inte särskilt mycket här just nu på gräddhyllan. När barnen kom hem så satte vi oss och gjorde läxorna ihop och sen vill Noel mysa en stund i soffan med mig och det tackar man ju inte nej till. Så han valde program och han fann det han ville se. För alla program som handlar om poliser, ambulanser och brandkårar tycker Noel är bra att titt på.
Liam var inte så sugen på det utan ville spela lite barnspel innan det var dags att krypa till kojs, så visst fick han göra det då läxorna var klara. Sen har jag själv suttit kvar i soffan och väntat in maken som jobbade och det sent.
Det vart inte så mycket att vänta på för när Thomas kom hem var det inte tid för mammarika inte, nej det var att sätta sig vid datorn igen och jobba vidare hemifrån… Men det kan det ju vara värt, mer skor åt fru Jonsson och lite nya krukor för den lönen!! Tack lover boy, Du är bäst Thomas!
Önskar att det vore onsdag nu så jag fick komma till farbror doktorn och få min dom. Är jag fortfarande för ung eller kan de göra något åt det. Kommer jag för alltid vara invalid eller inte… Många frågor och så få svar…
Blir inte klokare här nu, så det är nog dags för att lägga sig och läsa lite i boken jag började på igår… Den verkar hur spännande som helst för bara tio rader ner var det fängslande. Så jag undrar hur resten av de 550 sidor kommer ter sig?! Det får jag i och för sig veta när jag öppnar och börja läsa…
De gamla tror allt, de medelålders misstror allt, och de unga vet allt.
Oscar Wilde