Woho… Jag kom upp i tid även om det inte vart så många timmars sömn. Det var en tidig dag för mammarika som hade plikt i gruvan hela 10:25 timmar, men det gick utan att John Blund kom med sin lite påse full med sand.
Däremot om han direkt eller om det var så illa att han stod innanför dörren här hemma på gräddhyllan. Ja, inte bara på mig utan även på Liam och Noel. Fast den som drabbades mest vart nog ändå Noel. Han drabbades inte bara av trötthet, utan av ett fruktansvärt trotsålderutbrott.
Det var det värsta på länge, inte vet jag vad det var som gjorde han så upprörd. Men inne i garaget fick han värsta utbrottet, skrek så tacket skallrade. Om det satt någon i en bil så blev de nog skrämda av det vrål som kom från den lilla människan.
Nåväl, det går väl över den där arga perioden den med. Det gäller bara att hålla ut och se glad ut. För alltid innan han ska sova kommer han för att kramas ett 20-tal gånger (kan också bero på att han har hoppet om att få stanna uppe en lite, liten stund till) där Noel säger: Mamma, förlåt för att jag var lite dum innan idag. Det är då mammarikas hjärta slår några extra slag av glädje, för inte går det att vara arg på en sådan liten gullplutt inte.
I morgon är jag ledig från gruvan, dock inte från allt annat som har hamnat på agendan utan att jag har hunnit med och bromsa. Inte för att det är tråkiga händelser, då det ska nog bli kul det med. Det börjar i alla falla efter att Liam och Noel har satt sig vid sina skolbänkar.
Då ska jag hämta upp Alice och följa med henne till öron-näsa-halsmottagningen och göra hörseltest igen. Sen så blir det nog en kaffe med söta Anna från Norrahammar innan det är tid för att plocka med mig mina små barns från skolan. Noel ville verkligen inte vara kvar så länge i morgon, så tur är ju att jag faktiskt är ledig och hämtar hem dem.
Nu är det natten för min del… Så alla där ute, ta väl hand om er och var god mot era vänner så får Ni dubbelt tillbaks!