Huanamej, då var det mesta klart för idag. Har förberett lite för i morgon då vi ska ha lite hjälp, eller som Liam och Noel säger ”vakt”. Jag jobbar länge, länge i morgon som vanligt och Thomas skulle visst till Värnamo för en utbildning och behövde bilen. Så då blir jag lite strandsatt och hinner inte hem och hämta Liam och Noel från förskolan men då ryckte Ida, Siri och Sebastian in och hämtar hem mina små från förskolan.
De lär väl blir hungriga innan jag hinner hem så då har jag lagt fram delar av maten som de ska laga. Det blir så himla gott som hamburgare med bröd, det brukar ju vara gott i barnamun…
Ja, sen efter i morgon har jag bara ett pass kvar tills lite ledigt igen. Så alltså efter 51,25 timmar har jag äntligen lite, lite ledigt och det ska bli så skönt. Måtte det bara bli lite sol och värme så kan inte något gå fel.
Kom att tänka på igår när jag och Malin satt och åt lite underbart god lunch på Chili Thai igår så vart det en farbror som missade ett trappsteg när han kom med sin tallrik med mat. Farbrodern flög som en bowlingboll pladask rakt fram och gled en meter in under en stol där då en annan ”tjurgubbe” satt. Ja, jag måste kalla denna gubbe för tjurgubbe för mer korkad eller vrång gubbe var länge sen jag sett och hört…
.jpg?resize=105%2C84)
… När då den halvt gubbe/bowlingklot kvicknat till och kom på fötter efter den chockartade striken så vänder den tjuriga gubben lite snett bakåt och sa på ett mycket otrevligt och korkat sätt… ”Oj, det var ju inte bra att du skvätter mat på min rygg”.
Brukar man inte kolla läget om den som faller överhuvudtaget lever innan man börja fälla sina spydiga kommentarer, nej då inte den här korkgubben utan fortsätter borsta boet något från axeln som inte fanns, vänder sig tillbaks och börjar äta av sin mat och låtsas om som inte vi andra i restaurangen fanns.
Bowlinggubben böjde sig då fram lite försynt över tjurgubben och fråga hur det gick och om det var något han kan göra för att tjurgubbens jacka hade fått sig lite god thaimat på ena armen och då inte ryggen alls…
Det slutade med att en servitris tog jackan och gick iväg med och rengjorde armen som fått lite mat på sig. Jag hjälpte till att plocka lite tallrik som flög bort till vårt bord och bowlinggubben gick och tog sig ny mat. Varpå jag hörde när han åter igen kom tillbaks till sitt sällskap och sa ” den här gången tog jag inte så mycket mat, kanske var menat att jag inte skulle ha så mycket på tallriken från början”
Japp, det var en dag ur det verkliga livet och hur verkliga människor kan vara då det bowlar till sig…