Idag var hela familjen ledig och för en gång skull så hade vi inget uppbokat. Helt fantastiskt att bara vara utan en massa måsten hit och dit.
Efter den goda frullen som bland annat bestod av äggröra bestämde vi oss för att gå upp till utkiksplatsen på Bonnberget med lite picknick. Kitty och Knut var inte sena på att följa med.
Thomas fixade ihop några bullar och varm chokladmjölk i en rygga med ett fränt tryck på. Hälge Älg, hur coolt är inte det då?! Han såg ut som en riktig helylle farsa i sina mysbyxor, vantar, Puma mössan, kängorna och den coola ryggan. Jag haffade de små som var ivriga att borsta bort karius och baktus som så förtvivlat höll på att bygga några grottor att bo i så här på vinterhalvåret.
Väl ute så vandrar vi iväg och Liam fann snabbt den lilla frusna bäcken att gå in. Noel gjorde några försök att gå däri med men halkan tog över tuffheten… Det var coolt tyckte Liam när det sprack och foten åkte ner i vattnet, tur att det finns bra munderingar att tå på de små som håller borta både väta och kyla.
När vi kom upp till början av skogen blev hela stigen is betäckt så här gällde det att hålla tungan rätt i mun. Det är rätt långt ner till marken vid min ålder och den mjuka atletiska sidan har rymt för länge sen. Men jag stod på benen ända upp till toppen det vart bara en gång som jag höll på att få med Kitty ner på marken.
Noel och Liam gjorde några vurpor men de vart lika glada för det. Knut tyckte inte alls det var roligt att gå där men han hade inget val. Det är rätt så brant på en del ställen och när det då är is så känns det värre än vanligt.
Väl uppe på plats så var det gott med lite fika och stå där och titta ut över Jönköping. Tråkigt nog hade någon slagit sönder ena bänken att sitta på men än så länge har jag starka ben att stå på så barnen och Thomas satt och vilade benen innan det bar iväg ner igen.
Vägen ner var roligare än upp tyckte Liam och Noel för då kunde man åka på rumpan ner. Tur att de har Didrikson kläder som är gummi belagda. Då går det fort utför när hela stigen är full av is. Thomas gjorde en liten ansträngning att åka på fötterna så som han en gång gjorde i 9:de klass. Jag ju tala om att det gick så där, Kitty och Knut fick slänga sig handlösa ut i terrängen för att slippa få på sig en tossig 40-åring över sig.
Ja ett gott skratt fick vi ju oss alla och lite alpluft att andas in. Efter några timmar på berget var det rätt skönt att komma in igen. Nu har vi fullt ös här hemma, vi har hamnat i någon slags röjanda idag så nu ryker mycket från förråd och garderob.
Upp för en backa ner på en äng…