Vad vore livet utan vänner? Ja, för min del väldigt tomt och ensamt utan vänner. Vänner är bra att ha i alla väder. På vänner kan man bli arg men ändå veta att nästa minut så skrattar man åt det hela.
Vänner kommer och vänner går några vänner kommer att bestå. Jag tror att man lär sig hela livet ut och det är av vänner man lär. Ja, jag är ju själv en vän för någon och jag är säkert en ovän för någon med. Men jag tror ändå att innan vänskapen försvann så lärde jag ut något…
Vänner kan man be om tjänster och hjälp. En vän kan fråga om jag vill ha hjälp utan att jag har frågat.
Min man är min bästa vän, sen så kommer alla andra vänner på andra plats. Ja, sen så har man bekanta och de är också vänner men inte på samma sätt som en riktig vän. Men en vän kan man gå i mysbyxor och vara osminkad utan att behöva ursäkta sig. Det kan jag göra med min man och jag vet att han förmodligen tycker jag ska rycka upp mig men han säger ända att jag duger som jag är. Ja, det är kärlek det!!!
Jag tycker det är tråkigt när vänskaps förstörs på grund av små ting som kan ha missuppfattats eller som bara har blivit fel. Jag tror på förlåtelser och jag tror på att man ska rannsaka sig själv, för oftast inte alltid så är det två i leken…
Ja, det var lite tankar en måndags kväll som har varit solig och varm. En kväll som jag har varit ensam och har hunnit fundera lite…
.jpg)
Tänk efter en och kanske till och med två gånger innan Ni bestämmer er för att inte be eller ta emot ett förlåt!