Wow, Noel kan!

Klar för idag, så gött.

Noel kan konsten att överraska en stort, det är en sak som är sant. Noel är vår lilla latmask i familjen, den som alltid har en ursäkt när något ska göras.

Ber vi han städa upp rummet så får han så ont i benet, kan inte gå eller någon annan bra ursäkt (märk nu att Noel tror att han har bra ursäkter). Vi har väl låtit det rinna genom fingrarna och Noel har lyckats smita undan mer gånger än vad han har fått göra sina sysslor.

Måste ju nu inflika att Liam är raka motsatsen, han har oftast alltid städat och undan plockat från golvet. Kanske inte så fint i hyllorna, men rent så man slipper får frakturer under foten av något lego, sten eller kanske glaskullor. (Magnet-kulorna har Noel ätit upp). Ber man Liam så är det mer sällan han protesterar, utan han kan till och med gå in och rädda sin lilla latmask till lillebror bara för att vara snäll. (Måste brås på mig).

Men i eftermiddag fick vi alla fyra ett ryck som heter duga. Har inte hunnit med så värst mycket den senaste tiden här så jag satte igång och detta smittade min kära make (fast enligt han blev han nog kommenderad till att göra som frun i huset säger). Detta smittade sedan vidare på Liam, så han drog ut sina mattor och dammsög udner dem, samt torkade golvet och bäddade till sängen.

Noel fick Thomas med in på rummet efter lite tjat och gnat och där var det ju ingen överraskning att det såg ut som ett bombnedslag. Grejer på hela golvet, under och över. Som vanligt helt enkelt.

Men det som nu gör oss förvånad och nästan tappar andan över undret som skett är att Noel kommer ut ur rummet och ber oss blunda och följa med in i rummet. Vi får lov att öppna ögonen när han knäpper med fingrarna.

Och tro det eller ej, men Noel har bäddat fint i sin säng. Vi har i princip tjatat på Noel att han ska bädda sin säng och det har inte gått en ända gång på dessa snart 7 år han har varit med oss… Så gör han det bara så där, utan tjat och utan gnäll och utan att Liam eller någon annan får gå in och bädda åt han.

Noel är mästarnas mästare på att komma på så han inte behöver göra det. Men nu har han bevisat och mammarika glömmer aldrig detta att Noel kan på egen hand bädda sin säng…

 

Detta var berättelsen om mina tre favvokillar och min favoritsyssla… STÄDA!

Det här inlägget postades i Blogg. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.