Livet går ju vidare även om det finns jobbiga händelser i livet. Har tagit farväl av en barndomsvän som hastigt lämnade oss andra i stor saknad. Lider med hennes familj som mist en dotter, syster och mamma. Livet borde inte vara så, men det är inget vi kan göra år. Det viktigaste av allt är att tänka på det finaste som vi fick ut av henne och minnas all glädje.
Är tacksam över att jag fick vara med vid sista farvälet, känner mig glad att fått dela med hennes allra näras.
Det var så fint, fridfullt och vackert i all sorg, men jag vet att hon äntligen fått ro och det var precis så hon ville ha sista avskedet.