Har nu åkt på värsta förkylningen, ja en helt vanlig förkylning. Idag är en förkylning antingen vanlig eller ovanlig. Då jag är med om min första pandemi i livet (hoppas att det är den enda) så finns nu en ovanlig förkylning. Det första man får någon symptom som liknar en förkylning är det bara att sätta sig i bilen och bege sig upp till Elmiaområdet för att få en plaststicka långt ner i näsan. Inte bara att den är långt ned, de ska sen gurgla runt den där i si sådär 20 sekunder. Nu kan ju en del tycka tt 20 sekunder är som en fis i rymden. Men då ska jag tala om att det är så mycket, mycket mer. Det känns som en hel evighet. Har kommit fram till att jag testat mig 5 gånger sen den här pandemin kom till världen. Inser att jag förmodligen kommer att behöva testa mig fler gånger. Än så länge har jag bara en vanlig förkylning och det märkliga är att jag är rätt nöjd med att det är en förkylning. Även om jag nyser om vart annat, näsan rinner för att sedan bli täppt och luften tar slut. Ögonen rinner och halsen river lite smågott. Då det faktiskt kunnat vara den ovanliga förkylningen som är så riskabel att den tagit så många liv att jag inte kan räkna till summan.
Börjar dock sakna att umgås med vänner spontant och många på en gång. Nu får vi passa oss och helst träffas ute i den mån det går. Inte kramas, inte stå tätt in till varandra och hela tiden vara på pass att inte utsätta sig för smittan. Den lömska som smyger på oss då vi minst anar det.
Jag saknar att få umgås med de äldre, så som svärföräldrarna, pappa eller svägerskans fina mamma Lotta. Inser att jag tappar så mycket fint sällskap och att sociala medier inte alls kan täcka upp den där goa känslan som jag får när jag träffar de mina som står mig närmast. Ja, vi har setts men inte på samma sätt som jag vill och inte lika frekvent som innan. Så jag längtar verkligen tills det här är över och aldrig kommer tillbaks.
Ja, min vanliga förkylning gör mig dock inte så pigg. Då är jag glad att jag har Nextory och kan lyssna på ljudböcker. I skrivande stund har jag på boken ”Professor Wille Vingmutter, mästerdetektiv” skriven av Leif GW Persson. Är inne på 18 kapitlet och tycker nog den är rätt så intressant. Är inne på lite livsöden och biografier, men kommer efter den här ta någon deckare.
Men nu orkar jag inte sitta upp längre i min goa säng. Så godnatt världen och ta väl hand om dig…