Idag så lästa jag ut boken, boken med ”Anna Jansson – Drömmar
ur snö”
Visst är det skönt att tonåringarna har sysselsättning hemma med sina datorer. Då vet
man ju var man har dem. Eller.
”Vi söker ett ansikte till vår nya
sminkkollektion. Kan vi ses så jag får ta några bilder. Sminket får du givetvis
behålla oavsett hur det går. Och du, lova att det stannar oss emellan. Det här
är vår hemlighet.”
Vem möter de där ute i cyberrymden? Och vart kan det locka dem?
En 14-årig flicka försvinner på väg hem efter en filmkväll i skolan. Dagen
därpå finner man hennes livlösa kropp i skogen. Kriminalinspektör Maria Wern
får det plågsamma uppdraget att meddela fadern, som är präst i Kronviken.”
Spännande höstläsning, kanske inte den bästa jag läst men tillräckligt bra för att få tre
Jonsson av mig…
I dag har det annars varit en cool fredag, inte hänt så hemskt mycket. Tröttheten har
tagit överhanden den mesta delen av dagen. Då i förmiddags när jag som bäst
hade tid att göra alla dessa måsten så fanns det bara ett måste för mammarika
och det var att lägga sig i soffan med en filt och sova si så där en två timmar…
Vaknade lagom till 11-kaffet och tog då min bok som det inte var många sidor kvar i.
Sen vart det eld i arslet… På tal om arsle, så frågade Liam och Noel mig i
bilen idag om jag visste var arsle var för något?! Visst vet jag det, men Noel
sa att han hade frågat sin fröken vad det betydde och då fick han läsa sig att
det inte var ett fint ord, utan ett svärord.
Så därför fick man inte säga arsle, som är röv som Noel och Liam sa så fint att
det betydde för det är ett fult ord. Det var ju betryggande att det inte bara
är mammarika som förmanar om vad som är bra och mindra bra ord att säga… Kan ju
bara spekulera i VEM som har lärt mina små gudabarn att säga ”ARSLE”… Tror att
det brukar vara ett ”BUS” före namnet?!?!
Efter skola vart det utvecklingssamtal om Noel, det gick ju hur smidigt som helst. Ut
med ett leende på läpparna då det bara vart positiva saker som kom fram… (det
kom i alla fall inte upp att Noel brukade säga arsle).
Sen hem för att ta en liten kaffe hos Kamilla med familj. Tick, tack klockan blev
nästan fyra och det var åter igen dags för att inta droskan och fara ner till
Willy Wonka’s fabrik och hämta upp maken som vart trött, tröttare och tröttast.
Jag och barnen släppte snällt av maken och åkte vidare till simskolan, det är ju
fredag och simmet… När vi väl kom hem och magen kändes som det ekade i då
mammarika slarvade med sin lunch så hade min kära make slagit på stort.
Det vart uppdukat med levande ljus, sallad, mat och ett glas rött till mig och
maken. Barnen fick äkta coca-cola, det är ju ända fredag liksom… Ful cola kan
man ta när det är en mindre mysigare dag ju. Sen vart det soffläget för alla
oss fyra, ända tills Noel fick ett bryt av trötthet. Kan inte annat än skratta
lite i smyg när Noel skäller ut Thomas. ”Men pappa, Du mördar ju mig om jag
inte får något godis… Vill Du jag ska svälta ihjäl… Idiot” och därefter rök
dammråttorna i hörnen när Noel susade in i ilska i sitt rum för att han inte
fick sitt godis…
Hårt mot hårt, skulle inte äta kvällsmat och då vart det heller inget godis. Där av
detta fantastiskt goda utbrott när sanningen kom inpå Noel att det vart inget
godis. Ja, för en gång skull stod mammarika och pappa Thomas på sig och höll
vad vi sa, Noel har en tendens att göra så man smälter lättare än en glass i
solen…
Sen vill jag ju avsluta med att Gratulera Tomas Tranströmers som fick
Nobelpriset i litteratur. (Det var på tiden, varför ska de
flesta hinna bli halvt döa innan de får sin uppskattning?!?!)
En anmärkningsvärd passage i Östersjöar handlar om en
tonsättare vilken drabbas av stroke och därefter kommer att lida av afasi Tonsättaren
slutar emellertid inte att komponera utan blir tvärtemot än mer hyllad för sina
verk, vilket kan uppfattas som satiriskt. Ironiskt nog är historien frapperande
lik Tranströmers egen, då Tranströmer kom att drabbas av en hjärnblödning 1990
och därefter endast med mycket stor möda har fortsatt att skriva sin säregna
poesi. Andra passager i dikten antyder snabba, ofrivilliga kontakter mellan
personer i olika tidsåldrar, en svårförklarlig typ av ”eko” som
enligt intervjuer tycks vara en del av Tranströmers egen erfarenhet.
Östersjöar anses av många vara Tranströmers absoluta
höjdpunkt som poet. Ett stycke ur dikter följer:
30 juli. Fjärden har
blivit excentrisk – idag vimlar maneterna för
första gången på åratal, de pumpar sig fram lugnt och skon-
samt, de hör till samma rederi: AURELIA, de driver som blom-
mor efter en havsbegravning, tar man upp dem ur vattnet
försvinner all form hos dem, som när en obeskrivlig sanning
lyfts upp ur tystnaden och formuleras till död gelé, ja de är
oöversättliga, de måste stanna i sitt element.
Ett stort grattis till tre kvinnor!
Nobels fredspris går till Ellen Johnson
Sirleaf, Leymah Gbowee och Tawakkul Karman, meddelar Nobelkommittén i Oslo.
Priset delas lika av de tre. Ellen Johnson Sirleaf, president i Liberia är den
mest kända av dem. Hon blev Liberias och den afrikanska kontinentens första
demokratiska valda kvinnliga president 2005. Den norska nobelkommittén
ordförande Torbjörn Jagland säger att kommittén med sitt val vill lyfta fram en
fråga som ”blivit ett säkerhetspolitiskt problem av första rang”. – I
dag är det kvinnor som lider mest av krig och konflikter.
Och med dessa ord lämnar jag tangentbordet för att bege mig in i drömmarnas värld både i en bok och i sömn…