Regnet bara öste ner i morse nr vi vaknade till här nere i paradiset. Vad gör man en söndag, mitt på semestern, nere i paradiset när det regnar?!
Så klart, man lämnar paradiset för en stund och åker in till Borås och gör Knalleland. Efter några timmar och några hundralappar fattigare beger man sig till Trandared och återupplever gamla minnen då jag bodde där. Vi stannade ju till hos Tjalle och Agneta, men kommandona (Agneta) var inte hemma. Men vi fick lite kaffe och lite saft innan vi for tillbaks hem till torpet där solen hade kommit för att stanna.
Liam och Noel har ju fått en sommarpeng på 200 pix och de var ju väldigt glada över detta. Så idag tog de me sig plånkan och satte stora spenderabrallerna på sig. Liam valde fotbollskort, inte ovanligt, eller till och med ganska förutsebart när det gäller Liam. Skönt att man känner sina bar!
Fast Noel är dock lite svårare att tolka för man har inte en aning om vad han vill ha då han är lite mer impulsstyrd än storebror Liam. Men efter lite titt och funderarn blev det en pickadoll oh lite knallpullverskott (om för övrigt var uruselt, då de knappt funkar). Sen så hittade han även ett par solbrillor, så som han har velat ha ett par. Det vart ett par coola pilotbrillor i barnstorlek, gött det.
Sen tvingade jag in maken på MediaMarkt för att kolla på en mobiltelefon till mig, för snart är det dags för en uppdateringen tycker jag. Då kom vi på att Noel har så länge pratat om att han vill ha en MP3 pelare då han bara älskar musik. Så vi tittade efter om det fanns något som vart passande pris och inte allt för mycket finesser på… Vi fann vad vi sökte och köpte detta till Noel.
Så glad och så tacksam Noel tror jag inte det går att hitta någon annan stans. Noel har tackat oss så mycket och han är så glad över sin lilla spelare som han äntligen har i sina ägor.
Nu är det ju så att har man två killar som vet vad rättvisa är och då menar jag millimeterrättvisa så blir ju mammarika och pappa Thomas en aningen orolig hur detta ska gå att Noel får något och inte Liam…
Döm om min förvåning, inte ett ljud från Liam. Och det ljud som kom var förundrande moget för att vara nästan 8 år. Liam sa: Mamma, jag har inte sagt att jag vill ha en sådan för jag vill inte ha det så det var roligt för Noel som fick en som ville ha!!!
Synd att man inte har en inspelningsmeckanism inbygd så man kan föreviga sådan fina rader med ord!
Men nu ska jag lämna över datorn till maken som ska skicka mejl till sitt jobb….