Njutit eller inte, det är frågan det!?

Okej, jag vet att det är befogat att fråga vart tusan jag har hållit hus de senaste dagarna… Och jag kan tala om att det har inte varit på något spa och göttat mig, då det varit så kallat sportlov (kräklov snarare).

Jo, som jag skrev sist för typ hur länge sedan som helst så skulle ju jag och mina små å vänner åka till paradiset för att njuta av ledigheten. Jag hade ju lyckat snika till mig en semesterdag förra torsdagen och ville ju fira detta på torpet och allt som hör till där (sauna & godis).

Så vid lunch kommer vi ner och packar in allt från bilen, tänder upp en brasa… Det var kallt, lite i alla fall. Outi hade ju eldat och elementat lite innan i veckan då hon huserade storbonde och  Alexander dräng.

Katta lagade en superb middag till oss alla, köttgryta och jag fixade riset, då hon inte är gammal nog än för att har lärt sig konsten att koka ris (lika så maken). Vi njöt av den alla och för att lyxa till det så öppnade vi en flaska rött (trodde jag först) som skulle ha inslag av citrus. Hur gött låter inte det då på en skala 1-10?! Precis göttigast!

Döm av min förvåning när jag inser att det inte var en flaska rött vi korkat upp, utan ett av förra årets glögger… Smaklökarna fick sig en smärre chock då de inte förväntade sig detta. Men smarta kvinnor som vi är och turen att vara på rätt ställe för lite glögg gjorde att vi sparade detta och värmde på lite senare. Kunde ju inte bli bättre…

Men vi deppade inte, för jag hade ju lyxat till det med två flaskor och andra gången gillt. Det vart ett superbt vin som vi njöt av under mindre tystnad (5 barn, kan inte vara tyst då). Men vi njöt i alla fall och det är de som gör susen för kropp och själ.

Men denna underbara stund för kropp och själ skulle inte bli långvarig… Nä, den tog abrupt slut redan på fredag morgon. Att vakna och öppna dörren från sovrummet och få lukten av värsta maginfluensan mot sig som en käftsmäll är inte att leka med…

Om jag haft några grå att dra i skulle de ha tagit slut där… Ner och inspektera och ser en väldigt, blek,trött och ledsen Alexander i soffan. Jahaopp, det var den husfriden… För inte räckte det med att Alexander skulle få upp och ut från alla håll och kanter som finns på en 9-årings kropp. Pascal fick värsta febertoppen och yrade mest hela dagen under den tiden han låg och sov an tingen i sängen eller i kökssoffan.

Så det var bara att ta på sig det orädda skalet och hugga i, då det behövdes saneras och vädras… Så lördagen gick mest åt att vara rädd varje gång någon närmade sig toaletten… Jag har skräck för denna sjukdom och nu drabbades jag av att ta hand om den, men som sagt vad gör man inte för de små.

Fredagen gick och det blev lördag morgon. Dags att packa för hemresa. Alexander, piggare och gladare och framför allt mer pratglad (då vet man att Alexander är piggelin när munnen går i ett… Härligt). Pascal fortfarande lite hängig men på bättringsvägar.

Teo superleksugen fortfarande när vi skulle åka hem, så det slutade med att Noel fick åka med hem direkt med Katta så de kunde fortsätta sin lek där. Jag, Liam, Alexander och alla fyra fyrbenta åkte vägen över Bondstorp för att åka vägen hem till Outi och lämna av Alexander som hade otroligt hemlängtan och framför allt mammalängtan (Outi var ju och roade sig på havet hon).

Framåt femtiden på eftermiddagen kom i alla fall Noel hem med Teo, Katta och Pascal då de skulle vidare på mellokväll. Men innan ville Katta snika en kaffe och det säger man ju inte nej till.

Noel vart då väldigt kramsugen på sin mamma, så det vart mys där en stund… Men bara en stund som jag sa… För inte skulle friden kunna hålla sig på gräddhyllan inte… Nej, Noel säger att han fick akut magknip och efter det så gick det inte många minuter innan det var dags för han att köra buss på toaletten (till mammarikas förtret). Inte mer tänkte jag, då jag visste att det föll på min lott att fixa även den här omgången då maken roade sig med att ha spelkväll med spelsugna grabbar (och en eller annan öl med då).

Så familjen Silvert lämnade oss väldigt, väldigt fort efter Noels vomering… Så min kväll vart sittande på tusen nålar i soffan och titta på mellon med en blek Noel. Liam valde min dator och minecraft (tror han ville fly vår verklighet här hemma på gräddhyllan).

Vart lite glad där då det lugnade ner sig för Noel och det var tid för John Blund… Noel la sig så gott och somnade. Liam hade slocknat för länge sedan och jag hade gjort mig klar, lagt mig till rätta i vår goa säng. Satt in öronpropparna rätt och öppnat min bok för att avrunda kvällen…

Tycks mig höra något som låter som en vattenslang som sprutas på golvet… Om det ändå hade kunnat vara just en vattenslang som sprutade vatten på golvet!!! Det var det inte, det var Noel som kaskade över hela sitt rum, ja förutom då i hinken som han hade fått vis sin säng. För det vore ju dumt att skita ner den hinken… eller?!

Så framåt halv ettiden ringde jag hem maken, då var jag totalt slut (vet nu efter varför jag var det)… Världens bästa make som jag har satte sig på bussen hem för att avlasta mig lite…

Jo, varför var mammarika så plötsligt trött?! Ja, förutom då att det var mittinattentid…!? Jo, jag hade turen att INTE åka på den vedervärdiga spysjuka som härjade här på gräddhyllan. Nä, jag åker på flunsan som Pascal hade. Blir totalt knockad och däckar av i princip två dagar av febern.

Så så roligt har vi haft det den senaste tiden… Orken till att ta sig in och lägga upp en blogg… Var som att hitta en nål i en höstack!

Men i morgon är ordningen återställd. Jag ska till gruvan, kidsen till skolan och maken till kontoret!

Vad är slutsatsen?  För att se det positiva i detta är väl att det kan ha liknelse med ett spa… ett sådant där hälsospa där man inte äter utan tömmer!