Det är helt tyst och så jag har längtat efter just den här tystnaden… Men det konstigaste med det hela är att det inte känns så bra just nu när det är så tyst.
Thomas har åkt i väg med barnen och det är så märkligt men jag saknar dem redan efter att de lämnat hemmet, så som jag har längtat efter att få en helg med min make utan barn.
Fast som jag sa till Liam och Noel när de talade om för mig att de kommer att sakna mig. Då sa jag för att kunna sakna någon måste man vara ifrån varandra och det är då man känner saknaden. Så, jag måste väl få vara ifrån dem för att känna så här då!
Syter ännu mer nu när klockan tickar på och börja närma sig 15 tiden, då jag ska få den där bedövningsprutan i munnen och laga mitt lilla hål. Mycket bättre att göra det på förmiddagen så man får det gjort men tiderna fanns inte så det räckte. Urk!
Näpp, dags att borsta bort korven så jag kan öppna munnen utan att dela med mig av lunchen till tandis!