Schack Matt

10157181_10152780977643915_8983887633898543597_n

Okej, inte hade jag en aning om att Liam gillade spela schack. Jag hade heller inte en aning om att han skulle vara med i Schack4an på skolan och jag hade verkligen ingen aning om att han var så pass bra att han gick vidare i serien…

10991427_10152780096118915_1872908409717959927_nÄr en mycket, mycket stolt mamma till denna lilla fina grabb… Dolda talanger kan ju bara bli perfekt i framtiden!!!

Hur som helst, förutom en schackspelande son har jag haft en annan som varit lite däven. Noel fick känna på förkylningen och dess biverkningar. Lite feber och hängig, precis som sin mor. Inte undra på att mina kära blir smittade då mitt har hållit i sig sen efter jul förra året.

Men vi har inte bara varit sjuka här, vi har hunnit med lite annat. Ja, mammarika har nu gått och blivit med Iphone, trodde jag heller aldrig skulle ske…

10986667_10152778227998915_8102785185733727074_nMaken insisterade på att det var hög tid för mig att byta till denna produkt och släppa Samsung (har varit sjukt nöjd med Samsung), detta med delade känslor nu, då jag inte riktigt känner mig hemma än med iphone.

11001907_10152781319038915_2293862768798617335_nTog i alla fall farväl om min kära Samsung i går kväll när jag låg i min säng helt allena. Liam sov gott inne hos sig, Thomas och Liam samt våra fyrbenta vavvor var på torpet och myste med bastu och en himla massa gotterier kan jag tro.

Vi var även och kalasade igår hos Systeryster Kitty-Lou som blivit mer rynkig. Tror hon är uppe i 46 rynkor runt ögonen nu, men trevligt och gott vart det. Kalkonmiddag, inte illa så där en lördagseftermiddag i februari.

Nu i veckan som kommer önskar jag att vi alla här är friska och krya. Har verken lust eller ork med annat än jobb och aktiviteter som är inplanterade sen länge…

10313512_10152747904168915_5644417109015513163_nSom nu på fredag, så ska jag och Annette gå på konsert på Spira. Ska bli intressant att höra Karl Martindahl tolkningar på Taube och Cornelis… Väntat på denna kväll sen innan jul ju…

Ja, det är väl det som hänt här i sjukstugan… Nästa år funderar jag starkt på att ta den där förbannade influensasprutan och ge den en chans till… Urk!

Men skit i det nu, ha en trevlig fortsatt söndag på Er där ute!!!

Publicerat i Blogg | Kommentering avstängd

Änglar, öden och nutid…

Att fundera över varför det är eller blev som det blev blir jag nog aldrig klok på. Men jag tror att allt som sker, sker av en orsak. Fast att sedan förstå den, det är det som förmodligen aldrig kommer förstås.

imagesJag är lite av en troende på att det finns änglar, goda som onda. Vill dock tro att jag bara har och kommer beblanda mig med de goda, då jag tror att de är med oss var dag. En del kan se dem och till och med prata med dem, en del inte alls.

Sen är det de här med ödet… Är det så att ödet redan är förbestämt? Är det så från att man föds till det är dags att gå vidare finns en plan som redan är bestämd? Ja, jag har ingen aning, men vad jag vet än så länge så har det som skett (även om det är skittråkigt och dåligt) ändå haft något bra med sig.

Som det här med att få vårt rum på torpet omgjort. Det visste vi skulle ta en oändlig tid att göra och att det skulle bli kostsamt. Vi har pratat om det i flera år, men i och med att det var så pass stort projekt har vi inte satt igång tidigare. Man kan säga att det var slumpen som gjorde att vi satte igång.

Thomas miste sitt arbete och blev till arbetsmarknadens förfogande på heltid. Skitsurt och inte alls vad vi hade planerat eller ville, framför allt inte Thomas som blir mer eller mindre galen av att gå hemma. Det är ju inte så att som fru till Thomas har någon fördel med att han går hemma, för hushållsarbete är inte makens största favoritsyssla här i livet.

hhMen så blev han av med arbetet och då kom vi fram till att ska vi göra om rummet på torpet så är det nu eller kanske aldrig (då det inte finns tid annars) och så valde vi att göra det nu när Thomas inte hade annat för sig. Tur i oturen kan man säga. Det har ju tagit si så där ett halvt år att bli klar så pass långt som vi har gjort. Detta på grund av att Thomas har kunnat bo där under vissa tider ode hinna göra klart medan jag har varit hemma och gjort gruvan, barnen och deras fritidssysslor.

Inte för att jag har haft något emot att vara på hemmaplan och få det att gå runt, snarare tvärt om. Jag har längtat till att rummet skulle bli gjort och är mer än glad att Thomas lags så mycket omtanke, arbete och slit på torpet.

Men för att sluta cirkeln, det där med ödet… Nu är rummet klart och inge mer projekt att vänta (finns inga pengar till det då arbete saknas) på torpet så börjar man ju fundera på vad som ska hända om maken inte får något jobb eller har något att se fram mot.

Då ringer det på Thomas mobiltelefon i veckan och det bästa med det samtalet var att det var hans gamla chef som behövde akut arbetskraft. Vet inte för hur långe framöver, men bättre än inget alls…

Så det där med ödet, änglar och att någon håller koll på en på ett annat plan… Det kanske inte är så omöjligt fel ändå när jag tänker efter… Eller?!

negative

Publicerat i Blogg | Kommentering avstängd

Häfta och tejpa ihop!

Fy fasen vilken pärs…

sjukÅter igen sjukstuga här på gräddhyllan och åter igen är det just jag mammarika som är drabbad. Funderar på om det ligger någon snuvig förbannelse över mig, då det endas är jag som blir drabbad. I tisdag gav jag i alla fall upp hoppet om att slippa gå till vårdcentralen för det var sjukt jobbigt att andas och hostan ska vi inte tala om.

Ja, så idag vart det sjukdag, vilket jag stör mig på då jag har massor att göra i gruvan och inte bara gruvan. Vi har ju tävlingen som pågår för fullt och så hade jag äntligen kommit igen med hård träning och så kom skiten igen…

atjooMen nu är jag ledig efter idag och fram till måndag då jag ska bege mig och åter inta min position i gruvan och göra det jag är bra på ”jobba”. Så helgen kommer jag ta igen förlorad sömn (går inte säger de, men hoppet finns) och få tillbaka min ork så jag är fit 4 fight tills nästa vecka både var det gäller gruvan och tappa.

Hur som helst, Noel gjorde en luring igen. Vet inte vad det kommer bli av han (skådespelare kanske). Han hade sovit i lördags till söndags hos en kompis och då vet jag ju att det blev sent. När en liten kille på nio år inte sover som en nioåring bör så brukar det ju visa sig efteråt.

Så jag visste att Noel skulle vara tröttare än vid vanliga fall i söndags men han skrämde skiten ur mig och jag trodde han började bli sjuk av trötthet. Jag ligger och vilar och Noel kommer fram till mig helt vit i ansiktet med hängande ögon och lila-blå under ögonen.

images-2Han tittar på mig och fråga om han ser trött ut (vilket han gjorde) men jag tyckte han såg sjuk ut, alltså sjukt trött nästan intill döende… Han kan knappt prata och jag frågar vad det är med han och börjar bli orolig på riktigt.

Då brister den lilla skitungen ut och säger högt med ett leende på läpparna: Ahhh.. där lurade jag dig mamma. Jag hittade en sådan där sminkborste och tog den under ögonen…

Ja, min lila ögonskugga med lite lätt brun tusch gjorde susen på borsten gjorde susen på Noel. Hur tusan kommer han på att bara göra en sådan grej alltså?! Det är Noel i ett nötskal.

Tror Ni att det slutar där med Noel?! Precis, det gör det inte för det kommer mer såklart…

I tisdags kväll (såklart när han ska vara i sängen för natten) så höll han på och fixa och trixa, upp ur sängen och ut och in lite var stans här i lägenheten. Sa till han säker tio gånger att det är tid för sova…

Nejdå, Noel hade inte tid att sova, för Noel hade ju fått en idé  som poppat upp någonstans långt där inne i hans finfina skalle. Och när Noel får en idé så kan han ju inte släppa det innan han har slutförts det.

Så när Thomas och jag sitter där i soffan och glor på tv (precis som ett gammalt gift pensionärspar) så kommer han inte och fråga om han är cool!!!

häftapparatCool och cool, skitungen har tagit en hel t-shirt och klippt sönder totalt, men inte så totalt att det inte gick att ha på sig. På det hade han gjort en tuppkam med sin kalufs och ställde sig framför oss och frågade om han var cool. – mamma, jag ser ut som en punkrockare nu, visst är jag cool.

Försökte säga till att det är INTE okej att klippa sönder HELA t-shirtar. Då säger skitungen. -mamma, jag behöver bara en till för att det ska bli riktigt coolt. NEJ, skriker jag och Noel ger ju inte upp i första taget och försöker med mild röst få till ett okej från oss då han säger. -men mamma, jag ska ju bara häfta ihop den med den här… Är Du galen sa jag… -men kan jag få tejpa ihop den då…

Svaret får Ni räkna ut själva…

Liam, ja han är det inga problem med. Han vet jag vart jag har… Mest framför datorn eller ute i backen vid dalen nu för tiden. Inga konstigheter där inte, lugnet själv.

Gött att en av de två är lite mindre ”cool” för att mammarika ska orka med att hinna med denna Noel!!!!

Publicerat i Blogg | Kommentering avstängd

Små grytor har också öron…

I onsdags så hade jag en liten mysig fikastund med finfina tjejerna. En del behövde komma från verkligheten då det är för jävliga sjukdomar som finns här i världen. Så då behövde vi muntras upp allihop och såklart är ju gräddhyllan en bra plats att muntras upp på…

grytorGjorde storartade bakverk för kvällens fina gäster, två helt perfekta (enligt mig då, kan ju inte bli fel… mohahahah) kladdkakor. Vet att de gillade det, för två kladdkakor på några få personen och inget kvar när gästerna gått kan bara betyda att de var himmelskt gott!!!

Hur som helst, när flickor (kvinnor) som vi träffas blir det ju en himla massa tjöt, skratt och minnen som kommer upp. Det är ju liksom si så där en 20 års vänskap som ligger bakom. Så när vi sitter där och pratar och vi kom in på hur Thomas och jag började dejta och hur det var på krogen. Att vi alla hade ju haft andra pojkvänner/flickvänner i ungdomens dagar . Tänker ju inte att jag har en Noel med massor av undringar och funderingar och nyfiken som han är så stänger han ju inte ner öronen heller.

Inget vi tänkte på, inget som Thomas tänkte på heller som vart inne i datarummet som är vägg i vägg med storarummet som vi att i. Så när vi hade suttit där och tjattrat i mun på varandra så kom Thomas ut och berättade att Noel hade gått in och velat prata med han, då han var djupt bekymrad över vad han hört.

pubFör den stora frågan bland annat var ju vad våra pojkvänner/flickvänner hade hetat innan vi träffades och den absolut viktigaste frågan från Noel var ju om Thomas verkligen var hans ”riktiga” pappa?!?!

Stackars lilla Noel, han har sådan funderingar att jag tycker synd om han ibland när han ska bära dessa tunga frågor på sina små axlar…

slåssFör ett tag sedan var det ju funderingen kring puben. Thomas och Stefan (bröderna) skulle ju ut till puben och ta en öl efter julen, vilket fick Noel att inte kunna sova. Så tills sist fick han komma in till mig och ligga, då kom det fram varför han inte kunde sova.

För Noel var rädd att när man är på puben dricker man sprit och slåss… Och nu var ju den stora frågan om Thomas och Stefan skulle göra samma sak då de var ute. Övertygade Noel att så icke var fallet. Noel undrade hur man fick sin sprit och  om det var gratis. Jag sa att det kostade pengar och man fick gå fram till baren och köpa, vilket släppte lite på oron över Noel då det var bra att det kostade pengar för då hade de inte råd att köpa så mycket sprit. För värre hade det varit om det var gratis, då hade de kunnat hämta hur mycket som helst.

sleepInte nog med det, det var ju det här med att slåss… Fick berätta att det fanns vakter på en pub och att man inte fick slåss. Berättade ju även att man gick till puben för att ta en eller två öl, sitta ned och prata och verkligen inte slåss… Något lättad somnade Noel vid min sida en natt i Gistad!!!

Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad. Fantasin omgärda världen.

”Albert Einstein”

Publicerat i Blogg | Kommentering avstängd

Selfie på Nordic Wellness…

goodJa, idag är det väl en bra morgon även om den var mycket tidig för att inte vara i gruvan. Men vad gör man inte för kärleken och sina två helt underbara barn… Jo, man knatar snällt upp från den sköna sömn och härliga säng och börjar dagen med ett leende.

Det är ju så här att igår började ju tävlingen på riktigt, den vi har i gruvan och som heter ”tappa”. Jag vill ju liksom inte vara sämst, så jag måste leta steg och motion dagarna igenom nu fram över.

Så då passade jag på att samtidigt som jag lät maken ha sovmorgon då han ska ut på AW ikväll gå upp för att väcka barnen och sen ta på mig massor av varma kläder för att rasta hundarna. Så dagen började med futtiga 1000 steg i snö och kyla.

svettasIgår fick jag i alla fall ihop 15491 steg, då den räknar om till steg när man har tränat olika aktiviteter. Jag passade ju på medan Noel spelade tennis att svettas som en blöt disktrasa på crosstrainern i 40 minuter hård träning. Fick ju en massa gratis steg i gruvan, bra jobb man har… Inget stillasittande arbete där inte (bara när jag sitter och löser schemat för gruvarbetarna, det kan bli några timmars arbete…)

Bjuder på min ”selfie”  ovan här, ungefär så där ser jag ut… Kanske något mindre rumpa…

Inser att jag måste dit idag och förmodligen resterande 48 dagar som är kvar av tävlingen för att hänga med mina fina kollegor i gruvan. De är liksom mer av träningsnarkomaner än vad jag är. Mammarikas vinnarskalle klarar inte av att ligga längs bak (de som känner mig vet ju om att förlora är inget kul ju).

crosstrainernSå det får bli några rundor till med hundarna och en tur till Nordic Wellness och svettas på crosstrainern senare innan jag tar helg. Känner dock lite i benen idag, för jag har liksom inte legat på latsidan den här veckan innan tävlingen. Jag har redan gjort två dagar på crosstrainern och massor av små och stora promenader. Inte van vid så här hård träning… öhh…

Nu är kaffet slut och dags för att ta en till för att knoppen ska vakna till ordentligt!!!

Publicerat i Blogg | Kommentering avstängd

Tappa.se

Nu har vi vinter här på gräddhyllan, alltså riktig vinter med riktig snö och kyla. Synd att inte detta vintriga kom under jullovet då barnen var lediga. Nu passar Liam och Noel på att gå ut det första det blir tillfälle att vara ute i backen och åka.

imagesDet är ju liksom en massa måsten även om man är liten. Det är skola, läxor, träningar och hjälpa till lite hemma innan man kan vara i backen och fara ner vind för våg. Är i alla fall glad över att de fortfarande gillar snö, pulka, snowracer och allt annat det finns att åka på. Då gör de något roligt samtidigt som de rör på sig och det är absolut mycket bättre än att sitta vid datan och spela.

ga_rebusPå torsdag blir det slutsittande för min del också. Inte för att jag sitter allt för mycket nu, men ju på torsdag börjar mina gruvarbetarvänner och jag en tävling som heter ”tappa.se” och vi ska gå till Nordpolen tillsammans. Jag vill ju inte vara den som bidrar med minst steg, därav blir det att röra på sig än mer än idag.

 

kan-inte-simmaJag har mjukstartat lite idag med att vara på gymmet och stod på crosstrainern i 40 minuter för att sedan hoppa över och använda maskinerna i 20 minuter och efter det ta en promenad bort till Rosenlundsbadet från Racketcentrum. Jag mötte upp maken min som hade simmat 1300 meter under tiden jag stod och svettades på gymmet. Det kallas samspel detta ju!!

Nu är det hög tid för mammarika att knata vidare in till sovrummet och släppa dagen, för i morgon är det gruvan igen och då gäller det att vara piggelin!!!

 

Alla kan ju vara med i tappa.se

Gå in på sidan och läs vad som erbjuds för att Du ska komma ut och röra på dig!!!

Publicerat i Blogg | Kommentering avstängd

Galejfixarna Snygg/Zimmerman och Espeset/Holmberg

Gårdagen startade med skönsjungande gossar tidig förmiddag, ja icke tidig morgon utan mer väldigt tidig förmiddag. Är man en trött mammarika på morgonen passar en skönsjungande gossekör bättre tidig förmiddag för att mammarika absolut inte ska vakna på fel sida av sängen…

Kören bestod av en äldre och en yngre gosse som verkligen älskar mig. Detta vet jag då jag anser mig vara en mycket god avkännare av människor. Inte bara att jag anser mig känna av människor om de är goda eller onda, jag insåg att det var gossar som älskar mig i hur uppvaknandet i sig var. Jag kan nästan säga på rak arm att det kan inte vara mer än 1 av mina vänner som har turen att få vakna av skönsjungande gossar en tidig fredagsförmiddag. Sången bestod ju av rader som bland annat innehöll det här: God morgon, god morgon… hör Du alla fåglar sjunga… osv…

Den äldre gossen var ju maken min, alltså Thomas. Därav vet jag att han älskar mig då jag är hans sjusovande underbara fru (ibland måste man få tor det bästa om sig själv… eller hur?!). Den andre lille gossen var ju Noel och det går inte ta miste att han älskar sin mammarika då han sprudlar av kramar och pussar mer eller mindre var stund vi ses. Jag bara älskar detta! Min kära make vill så gärna också ge mig en massa pussar, men jag har på den senaste tiden börjat avstå från dessa. Inte det att jag inte älskar han eller inte vill att han ska pussa mig. Men han har gått och blitt med skägg den senaste tiden och skägget älskar jag inte lika mycket som jag älskar självaste maken. Jag kanske skulle göra en älskvärd payback… odla lite skog under armarna!?!?!

Så såg min morgon i alla fall ut så där som jag nu har beskrivit den ovan. Resten av dagen gick i lugnans ro med alla tre favvokillar, då det var studiedag från skolan. Liam och Noel var ju inte direkt ledsna för det att skolan var stängd för undervisning och att de på grund av det fick en extra sovmorgon och massor av fritid över till vänner och så klart datorerna.

Sen på detta hade de ju något annat roligt att vänta, de skulle ju tillbringa kvällen och natten hos sin moster Alice och hennes nytillskott Milou. En helt bedårande söt liten kissemiss. Kan inte annat än att älska denna lilla livliga och mjuka varelse. Alice var ju helt underbar som öppnade sitt hem för mina två små favvokillar så att mammarika och pappa Thomas kunde gå på galej med massor av våra finfina vänner.

I går var det 5-års jubileum på Jönköpings Coverfestival och vi hade turen att kunna vara där på plats i år. Att få lyssna på livemusik är så mycket roligare än att sitta och lyssna genom hörlurarna från mobiltelefonen. Det är ju skitkul och livat när alla sjunger med på någon gammal låt från sent sjutiotal eller tidigt åttiotal, eller vilket årtal som helst när det är den bra låt från någon fantastisk grupp man en gång i tiden så dyrkat.

Det var ju en salig blandning av artister och jag måste säga att Jönköping leverera och att vi har en himla massa fina talanger som tittar ut från sina gömmor när vi jönetbor är sugna på att galeja, skratta, träffas och finsmaka av lite starkare dryckesvaror. Skall absolut inte glömma att ge en stor eloge till husvärdarna som har plats till alla dessa musiker och alla coverfestivalsugna besökare. Tre scener som mer eller mindre spelade musik från 18:00 till sena natten, inte ens Tomten var vaken när  musiken flödade ur alla hörn på Harrys-Sliver och Red.

Ni som missade detta galej kan jag till 99% lova att Ni har en ny chans om si så där ett år igen. Jag hoppas innerligt att jag även då kommer vara ledig från gruvan eller har kalendern tom på en massa måsten för att åter igen få vara med och delta på en fantastisk tillställning. Familjerna Snygg/Zimmerman och Espeset/Holmberg Ni vet hur man klarar av att få ut de dammiga jönetbor som har några år på nacken men som absolut inte är gamla i sinnet och skälen. Så då ska ju även Ni få cred över allt fixande och trixande för att vi ska få ha kul. Så inte ens ett högljuddas brandalarm kan få en på andra tankar än att ha kul tills man kommer hem och stupar i säng…

Publicerat i Blogg | Kommentering avstängd

Jönköpings Coverfestival Harrys-Sliver-Red

1470000_699328356832378_9021350381306868972_nÄntligen händer det något roligt igen på helgen som jag och maken sett fram mot. Förra helgen hade vi också något som vi verkligen sett fram mot och det var ju att Gryten firade sin första födelsedag. Tänk att Grynet redan blivit 1 år… En riktig goding är allt vad hon är.

Men nu på fredag så har vi fått ihop det med ledighet och barnvakt för att kunna vara med och lyssna, titta och parta på Jönköpings Coverfestival. Tror det var två år sedan jag sist var på detta, så nu är det dags igen.

Det är ju storslagna artister, alltså coverband men så klart så finns det ju en riktig stjärna som faktiskt ska uppträda där med. Han kommer vara sig själv, inte coveraupp någon annan och den jag pratar om är ju DiLeva som har tagit sig från huvudstaden och ner till finfina jönet för att framföra sina låtar. Inte min största favorit, men alltid kul att se live ju…

Coverfestivalen är ju så klart på Harrys och alla dess scener som finns där. Så det gäller ju att välja rätt plats för att se det man gillar bäst…

10422331_728065047292042_824866594285760710_nFinns ju lite smått och gott att välja på ju som Ni kan se ovan…

Så Ni förstår att jag längtar en aning tills på fredag!!!

Publicerat i Blogg | Kommentering avstängd

Invigningskalas i paradiset!

Det går sakta men säkert framåt i vårt lilla paradis på torpet… Trodde nog inte att den här dagen skulle komma på länge att vi äntligen börjar bli klara med det äldsta rummet.2015-01-21 17.33.09Nu är kaminen di körd…

2015-01-21 17.33.00Väggen bakom är klar. Nu är det lite finlir med taket ovanför och montera fast rör och snygga till. För till nästa vecka måste det blir klart och fungera då sotaren kommer för att inspektera och provtrycka och allt vad en sotar gör och för att vi ska få den godkänd…

2014-12-22 16.47.29Taket är på plats. Spacklat, fördraget för lamporna och…

2015-01-02 12.15.02… vips så fanns det ljus i stugan…

2015-01-01 15.00.31… väggar och…

2015-01-09 15.55.35-3… en ny tv såklart… Vad trodde ni?! Det är min make vi pratar om som fixar och dona och då så måste ju det finnas lite teknik med ju…

2015-01-09 15.52.57Själv så är jag sjukt nöjd med nya soffgruppen jag fann på blocket.

2015-01-09 11.31.28Soffan och golvet. Det är just nu mitt favoritrum på torpet. Kan bara inte sluta att längta att få börja inreda och sätta det där sista ”pricken över i:et”.

2015-01-09 15.54.02-1Å tänk till sommaren n’r kvällssolen ligger på… Då kan man bara öppna den nya altandörren och kliva ut (ja nästan i alla fall, behövs i och för sig ett soldäck om man inte vill ligga bland pålarna och jorden som just nu finns utanför).

2015-01-09 15.54.02-2Mycket glad och mycket nöjd mammarika!!!

2014-12-27 16.15.18Det är inte bara toppenhärligt på sommaren, en skön och go bastustund i det snöiga paradiset är inte illa det heller…

2014-12-27 16.18.38Så gott folk, välkommen när det är färdigt på invigningskalas… Tårtan står säkert tanten i skogen från Knivshult för. Kakorna fixar Outi och jag kaffet!!!!

2014-12-31 13.06.04

 

 

Publicerat i Blogg, Torpet | Kommentering avstängd

Spränger pungen…?!

Hmm… hur är det, sprängs pungen egentligen?!

Noel hade ett samtal med sin vän Alexander om hur det kan gå till när barn blir till.

kidsAlexander, den lilla tänkaren (även Noel som är en super tänkare) funderar i alla fall på vad Noel har berättat om vad som händer och hur det går till. Tur är att Alexander tog mod till sig och frågade mamma Outi om det är så illa som det verkade vara efter Noels förklaring.

Ja, hur går det till?! Båda var överens om att man måste ha ”bånge” som de nu kallar det. Alltså stånd för Er som inte vet vad slangordet bångs är… Sen behövs det ju en tjej och det var ju inga konstigheter idet.

stoltSen så berättade Noel vidare att tjejen och killen träffas och är då nära varandra när killen har bånge och när killen har bånge och är nära tjejen så sprängs pungen och något åker in i tjejen som sen blir ett barn…

Alexander vart allt orolig även att pungen skulle sprängas, vilket jag kan förstå… Hade nog aldrig i så fall om jag vore MAN skaffat barn om det vore så illa. Så han frågade i alla fall Outi om fallet var så och Outi sa nej, den sprängs inte var på Alexander pustar ut och säger ”va skönt”.

nyfikenJag får ju nys om detta samtal och frågar Noel när vi satt och åt om han har berättat för Alexander om hur det går till… Japp, inga blygsamma miner där inte. Varpå jag talar om att det är ju så att pungen sprängs ju inte, så där behöver han inte vara orolig… Noel svara direkt på vad jag sagt: – mamma, jag är ju bara ett barn, så jag kan faktiskt inte veta allt!!!

Han har såååå rätt, han är ett barn. Han kan inte veta allt. 

Jag bara älskar mina barn, de är så underbart härliga. Men framför allt, jag tycker det är fantastiskt att de försöker förklara på sitt lilla sätt hur det fungerar här i världen. Det betyder att de är nyfikna och av nyfikenhet lär man sig och när man lärt sig blir man erfaren… Underbart helt enkelt!!!!

happy

 

Publicerat i Blogg | Kommentering avstängd